Sine metu

Totalt borta i knoppen idag, helt väck i planeten, inte alla indianer i kanoten, kalla det vad du vill, hemma är jag inte iallafall. Kom på idag att jag ska lära mig att tänka tre (3) gånger innan jag pratar... Råkade bara tänka en gång innan jag pratade idag, även om jag tänkte länge så gjorde det ingen skillnad. Jag kläckte ur mig den intelligenta kommentaren: "Nån dag kommer jag glömma bort att bromsa".  Det var kanske inte så smart att säga på en körlektion då jag snart skulle sätta mig bakom ratten :) Janne frågade om han fick kliva av *haha* Jag är sååå smidig. Vad jag menade var ju inte riktigt så, det var ju mer att huvudet inte skulle tänka på det, kroppen gör det ju ändå.
Jag förstår om gänget inte vill ha med mig på fler kvällsträffar, jag var ju inte så vidare normal igår kom jag på idag (hjärnan arbetar inte så speciellt fort längre).  Igår var jag helt speedad av stress och hjärnverksamhet. Gick ju rakt in i väggen efter körslektionen då jag stressade iväg till Max, men som tur var var väggen gjord av plywood *tack för att du räddade mig* Jag var nog inte vidare lätt att ha att göra med igår insåg jag. Pratade i ett kör och tänkte för mig själv: "Håll käften!" men lyssnade jag på mig själv? Nej, så klart inte. Jag fungerar inte riktigt längre....

Idag insåg pojkarna och jag att det snart är slut. Så kommer vi inte träffas mer *vi grät en skvätt* Sen kom jag på att vi träffas igen om fem år då vi gör YKB:n igen, fast då bara i 35 timmar och utan prov. Sen kom vi också på det att det i vanliga fall brukar vara helt knäpptyst på VV innan man går in för provet, då vi kommer lär det ju bli ett smärre barnkalas! Vet ju hur vi håller på dagligen... Jag och Måns (numera Mårten) beter oss tydligen som ett gammalt gift par *haha* Ingen av oss ger sig då vi inleder en diskussion och jag är ju som jag är, så även om jag vet att jag har fel så övertygar jag ju alla att jag har rätt. Problemet är bara att Måns/Mårten vägrar ge med sig. Det blir alltså lååånga diskussioner.... Riktigt skoj har vi ju iallafall och nu börjar vi dessutom lära känna varandra så nu kan vi ju verkligen börja driva med varandra. Janne kom på idag att han inte kommer kunna jobba i skogen något mer. Han kommer få abstinens då han inte har någon att prata med eller skratta åt eller jävlas med. Jag förslog att vi kunde komma och hälsa på honom i skogen och sitta och kramas i hans skogsmaskin *myspys* ;)
Vi får helt enkelt försöka överleva utan varandra *kommer bli svårt* ;p

Vaknade ur en underbar dröm imorse, men jag minns inte längre vad det var, minns bara att den var fantastisk och att jag vaknade med det  näst största leendet jag någonsin vaknat med trots att jag var så, så, så trött att jag bara ville dra täcket över huvudet och låtsas att jag inte hört klockan. Kravlade mig upp dock och sen var det bara att köra! Halka runt på isen och dricka svag choklad, sen var man på g :)

Fick de sista pappren idag från Örebro, så skönt, kan man äntligen släppa allt det där. Hoppas jag iallafall, har skrivit under de och nu är det bara att skicka in de. Sen bör det vara färdigt med allt. Vad jag kan förstå iallafall, har fått alla papper från polisen och nu från begravningsbyrån så... Äntligen... Orkar inte riktigt ha det i bakhuvudet längre. Lägga undan det ett tag tills resten av livet är på plats...

Dagens visdomsord: