Sine metu

Idioten hade tydligen glömt att han hade en husvagn med sig och det kunde ha blivit en riktigt otrevlig krasch, om det inte vore för det faktum att jag precis tagit mig ur tunneln och var på Drammensbron där det är skuldra på vägen. Så jag fick väja ut på den för att hans husvagn inte skulle köra in i mig. Jag skänker honom mitt nackskott!

Är väldigt sällan som ajg får hjärtat i halsgropen då jag kör bil, men det där var utan tvekan det värsta hittills. Känslan som kommer då man ser en husvagn millimeter från sidospegeln... Jag lovar att skära sönder hans däck då jag ser honom...

Men den incidenten hamnade ju i ganska mycket större perspektiv då jag kom till Langhus och träffade KD bilen.... Har inte sett honom på hela veckan och trodde han hade ferie. Det visade sig att han hade fått sin nya bil, men av en helt annan anledningen än den jag hade förväntat mig.

På väg ner till Kristiansand i fredags så hade han fått en däckexplosion i en vänsterkurva och varit upp på autovernet, för att studsa ut igen och fortsätta 50 meter innan han än en gång åkte in i det igen. Den andra gången han åkte in i det så fortsatte han dock rakt fram ca 150 meter. Han slet med sig alla betongfundament till mitträcket och det hela slutade längst ut på vänster sida av vägen, på fel körbana... Jag såg bilderna och det var ju helt galet. han hade samlat ihop alla fundament framför vänster framhjul och låt tryckt mot mitträcket.

Vänster framhjul var riktat snett bakåt och allt upp till golvet i hytten var bortskalat. Han hade en jäkla tur!

Han klarade sig med tre brutna revben och ett brutet lillfinger. Det kallar man änglavakt...

Han hade ungefär 35 ton på bilen (och hengern) och låt i 90 när det hände.... Och han var ensam på vägen... Tur kallar man det.

Men ja, såna saker sätter ju livet i perspektiv. Det är ju inte en fråga om om det kommer hända, utan det är en fråga om när. Fortsätter jag med det här jobbet (som jag planerar att göra) så kommer jag någon gång råka ut för samma sak som honom. Förhoppningsvis med samma utgång och inte värre.

Det är väl den största anledningen till att jag håller hastighetsbegränsningarna. Man vet aldrig då det händer och jag vill försöka få de bästa förutsättningarna jag kan för att det ska gå bra.

Det är sjukt egentligen hur man inte tänker på allt som kan hända. Jag har ju ändå många mil per år på vägen, men än har jag varit skadebefriad. Det värsta som har hänt var då luftslangen gick till hengern och katastrofbromsen satte in. Men det var ju ändå lugnt. Hastigheten sjunk från 80 till 60 på några sekunder och sen var det ju bara att bromsa tills jag stod still. Hamnade ju lite halvtaskigt på vägen, men jag stod fortfarande upp och var på vägen, inte i vattnet neranför bron.

Såna här saker visar ju bara hur viktigt det är med korrekt lastsäkring och hastighet. Kom direkt att tänka på någon annan som inte hade klarat sig så bra om det var han som råkat ut för det. För han hade haft rören som tryckt på...

Dagens visdomsord:

Inget varar för evigt

Hur tänker hon?

Jag är ju inte direkt känd för att vara ett av hennes fans, men det där tog väl ändå priset!

Vad hon säger är alltså att jag, som använder solskyddsfaktor +50 ska sluta att använda den för annars får jag cancer och pga. att jag använder den så får jag inte tillverka D-vitamin. Är hon inte riktigt klok?

Jag använder inte solskydd för att jag är rädd för att få cancer, jag använder solskydd för att slippa bränna sönder mig. Det räcker att jag går i kortärmat på en molnlig dag för att jag ska få soleksem och bränna mig. Så jag behåller nog gärna mitt solskydd och min after sun och dessutom så tänker jag fortsätta att äta grönsaker (trots de höga värderna av farliga kemikalier och allt).

You win some, you loose some

Förstå hur besvärligt det skulle vara att leva om man skulle följa alla såna där människor och deras hittepågrejer. Du skulle ju inte ens kunna äta din egentillverkade mat, för jorden har säkert för höga snigelvärden och vattnet är väl förorenat av någon gammal rutten dinosaur som led av kalustrofobi.

Enligt dagens alla läkare så får du cancer av allt. Så jag tar alla såna "hot" med en nypa salt.

Det är farligt att leva, man kan dö....

Blev av med min Orbea Alma för två veckor sedan då kjærestens bakdämpare gick sönder på hans Scott Spark ltd. Snäll som jag är så fick han ta min Alma eftersom han hade både Isfjorden runt och Mörksuggejakten som skulle köras. Tur vi har samma storlek...

Nu är ju bara problemet att han har fått tillbaka sin dämpare, men känner att han inte vill ha den cykeln längre. Han kommer ta min Alma, den föll i god jord hos honom (trots allt tidigare klagande). Jag vet att jag inte kommer köra så mycket mtb, eftersom de få gånger jag har gjort det så har det slutat i katastrof. Är för rädd av mig (därför åker jag till Åre och kör en veckas downhill) och saknar teknik. Trots det så vill jag ha en mtb. Men nu då jag blev av med min Alma så måste jag skaffa en ny.

Problemet uppstår där. En ny... Ingen idé att köpa en Alma till precis likadan, utan då väljer jag ju en annan. Problem nummer två är att det ska ju bli en cykel som kjæresten kan tävla på också, om han nu skulle vilja göra det. Kanske hamnar på ett lopp där han behöver en annan cykel. Frågan är ju bara den; vilken?

Jag är ju som jag är och hittar jag något jag gillar så duger inget annat *hostAudihost* Nu har jag hittat Orbea. Tycker om Orbea, litar på Orbea, trivs med Orbea. Så varför välja något annat? Det ser ju inte bra ut att ha alla utom en cykel av Orbea. Jobbar stenhårt för att få min vilja igenom och få en Orbea till. Valet står mellan en Occam och en Alma 29. De har ju både sina för- och nackdelar....

Occam är ju fulldämpad och som alla fulldämpade så är de ju bekväma och lättsamma.

Alma 29 är ju som namnet antyder en 29:a, ingen erfarenhet av de, men av allt jag läser så verkar folk gilla de.

De är ju båda två segare än en hardtail, men då har vi ju redan Alman, så vi behöver ju inte en hardtail till. Utan något annat måste det bli, men satsar man på en fulldämpad eller en 29:a?

Jäkligt svårt... Gjorde det enda rätta och skickade ett mejl till Orbea och frågade :D

Det enda andra val jag har är ju en Specialized S-works Epic (inte alls dyr i drift...). Men alltså det ser ju inte bra ut i garaget.... Orbea, Orbea, Orbea, Specialized... Finn ett fel....

Jag jobbar hårt på att manipulera kjæresten till att ge mig det jag vill ha :D

Fram till den dagen så har jag ju iallafall mina fina servicekläder som snart går in för tillverkning. Såg designen idag och det blev sjukt mycket bättre än jag hade förväntat mig. Aztec clothing kan det här med design de!

Ser fram emot när de dyker upp hos mig :D Kundservice kan de också!! Jäkla trevliga killar :)

Dagens visdomsord:

Breathe deeply, it's just a bike

Orbea Orca 2011

Fick sitta där i drygt tre timmar och vänta på att få komma tillbaka till Motala. Pga. regnet så var det så många som bröt så det kom aldrig några bussar/lastbilar till Jönköping. Så vi var femton stycken som satt där och väntade, de som väntat längst hade suttit sedan halv sex på morgonen. Jag kom dit vid tio. Ingen av oss ville ju åka tillbaka till Motala utan att veta att våra cyklar följde med, så vi satt där och väntade.

Jag ringde svärmor så fick hon komma och hämta mig :)

Det gick för fort för mig i början för att jag skulle klara av att hålla hela vägen och så med det vädret dessutom. saken blev ju inte bättre då vi hamnade i en grupp som var väldigt instabil. Så jag satt och spände mig. Har ju inte speciellt mycket träning/erfarenhet av grupper, men det lilla jag har är av "elitgrupper" alltså de grupper som kjæresten ligger i. Och då behöver man ju aldrig fundera. Det händer ju aldrig något oväntat i de grupperna. Så då kan man ligga på hjulet och inte behöva tjurhålla bromsarna.

Hade sällskap av kjæresten fra mtill Jönköping och sen drog han för att hitta igen Fredrik. Så han snittade 38,7km/h fram tills han kom ikapp honom (starkt jobbat!)

De tog sig i mål på 10 h 55 min har jag för mig.

Nästa år.....

Var till Åndalsnes i helgen och jag får väl inte vara med nästa år kan jag gissa på. Jag hade varit snäll och låtit kjæresten låna min cykel och han hade då byggt om den lite (mtb alltså). Bl.a bytte han sadel. Det tänkte jag inte på förrän jag kommit till Trollstigen... Då tog det stopp. Det var inte min sadel... Så jag råkade stöta på en av arrangörerna och blev övertalad till att gå upp. Började känna av benhinnorna då jag gick, så jag tog av mig skorna och strumporna å klart eftersom det var mina IP strumpor...

Inte alla som kan skryta med att de har en bit av Trollstigen intrampad i foten! :)

Tur man har bra läkekött

I helgen blir det Mörksuggejakten i Rättvik och sen helgen efter det åker vi till Åre för en veckas Downhill. Därefter vidare till Laholm för Laholm 6-dagars. Mitt jobb är materialare som vanligt :D Kanske även som följebil

Lite matupplägg måste fixas eftersom han kommer snitta på 12 mil per dag under Laholm... Dagens uppgift till mig själv :)

Dagens visdomsord:

The method is the same for you as it is for the pros.

What is different is the workload.

"Michele Ferrari - Italian Cycling Coach"