Sine metu

Det är spännande att vara jag just nu. Hittar nya blåmärken varenda dag :) Igår hittade jag et nytt på insidan låret som jag inte sett tidigare, så trevligt... Gör ju bara lite lagomt ont. Höften däremot.... Den är helt veck, har gått hem tidigare hela veckan pga. den... Går inte så jättebra att jobba när man har en höft/magmuskel som krampar så fort man rör sig. Kunde knappt gå i måndags, var lite bättre igår. Så idag är vi tillbaka på noll igen... Gör så sjukt ont vad jag än gör, och då jobbar man kväll... Har jag tur kan jag vara ledig imorgon och på fredag. Det skulle verkligen behövas! Ligga i sängen och vila upp sig lite.

Jag och smygsvensken var ute på en racerrunda i söndagsmorse innan vi åkte hem till Tjøme igen. Jag stal svärfars :) Så skoj! Även om jag hade lite problem med bromsarna och inte riktigt vågade sätta mig på den i början. Kändes lite ovant kan jag ju lugnt påstå. Men det släppte rätt fort, sen insåg jag hur kul det var *hihi* Vill ha, vill ha, vill ha!!!!!!!! Så underbart, så fick jag ryggen i rätt vinkel också så den kände jag inte av något alls i. Så fick jag inviga mina nya Specialized skor... Mycket bekväma! Inte något ont i knäna heller, ge mig en racer!!!

På fredag har jag råd med en! För då får man lön... Så vips fanns det en massa pengar på kontot, men fortfarande inget kort :( Måste in till banken och höra vem som ätit upp mitt kort, går ju inte att gå utan kort på så lång tid. Jag måste ha det före nästa helg, för då åker vi till Sverige igen och jag vill ha pengar!

Dags för en lång dag på jobbet och förhoppningsvis inga Chateux bord som ska upp till tredje våningen utan hiss, eller soffor för den delen... Kan väl få lätta små puter att bära på istället ;) Utemöbler! Såna kan jag tänka mig att leverera idag!!!

Dagens visdomord:

Jäklar vilken helg!
Vet inte om man är dum eller smart, men kul var det iallafall :D
Smygsvensken har tidigare sagt att han vill köra downhill, för det är så kul... Jag har svarat: "Nej, tänk om du gör illa dig och bryter ett ben, det är ju helt livsfarligt!". Downhill var inplanerat i lördags för smygvensken, brorsan hans och pappa hans.... Sen (hur nu det gick till) hamnade jag i gänget också... Så lördag morgon 08.30 satt man vid frukostbordet och prövade ryggskydd *ojojoj*
Var vid backen klockan 10.00. Mats hyrde cykel och grejade, jag tog Specializeden (min vanliga, dock heldämpade, mtb)... På med alla skydd, hjälmen på plats, en cykel under sig och sen bar det iväg till liften. Behöver jag nämna att jag har en fruktansvärd höjdskräck??? Kommer fram till lifen, killen som hänger på cykeln säger då: "Är det första gången ni åker? Då får ni åka på varsin lift". Paniken kommer galopperande och jag står där och bara gapar... Men men upp måste jag så vad kan jag göra? Jag hoppar på, får med mig cykeln och sen kramade jag liften hårt hela vägen upp.......

Väl uppe kommer jag på att vi ska ner också. Än en gång kommer paniken som en skenade häst... Men det är ju bara att hänga på, hur ska jag annars hitta ner? Tar rygg på Mats lillbrorsa och sen drar vi, blir beordrad att åka om honom och sne hör jag bara honom skrika: "Sväng höger!" Svänger höger och hör mig själv skrika: "Nej, aj, oj, hjälp, vad har du lurat in mig på?! Aj, nej, jag vill gå hem!!!" *haha* Kommer ner efter ett tag.... Med ett så, så, så stort leende. Mats frågar om det gick bra. "Nu åker vi upp igen, det där var ju så jäkla kul!!!" Så var det bara upp igen, men nu behövde jag inte åka ensam. Fick min kära älskade Mats bredvid mig och kunde slappna av :) Upp och på det igen, fortare för varje åk, högre i varje hopp/drop. Så jäkla underbart skoj!!!!

Sen runda åtta, kanske nio säger jag i liften upp: "Jag kommer ramla på stenarna i början, och det är snart". Vi kommer upp, åker igen, de andra drar före mig och sen.... Sen står jag på huvudet, på stenarna.... Kände hur jag kom in fel mellan stenröset och sen såg jag bara hur jag hade cykelstyret i maghöjd och vips var marken där. *ajajaj* Slog höften i styret, låret i sadeln, hela högersidan i marken och vaknade till efter några sekunder med halva cykeln över mig och halva under mig. Kände att jag tappat luften och höften var helt borta. Insåg att jag låg tvärs över stigen och var tvungen att komma upp. Drar mig på något sätt upp och får in cykeln på sidan om stigen. Tre dårar drar förbi mig och jag inser att kedjan har hoppat. Börjar mixtra med det och får den på fel drev överallt. Tar ett tag, men till slut så sitter den. Rullar sakta ner mot ställen de brukar vänta på. Ingen människa där, inser att jag bara har en sak att göra: Fortsätta hela vägen ner... Det varvet gick inte speciellt fort.... Kommer ner och upplyser alla om att de missade min vurpa, på stenarna... Lite av skärmen på hjälmen saknades, ett snyggt blåmärke på höften och grus längst med hela höger sidan, för att inte tala om oljan på fingrarna... Men det ska synas att man har skoj!!!
Tog ett varv till, men sen fick det vara nog... Gick och åt glass med Viktor istället, medan Mats och svärfar åkte svartpisten :D

När jag sedan kom hel insåg jag att jag var blå överallt lite här och där på låren och ett rejält skavsår på tummen... Men kul hade jag! Det som gjorde mest ont var att jag inte kunde åka mer, hade så gärna åkt mycket mycket mer... Fy fan vad skoj! För att uttrycka mig på ren svenska!
Kommer inom en snar framtid att lägga upp mina två fina stora blåmärken, det ena på höften och det andra på låret :)
Fick dock höra av svärmor att jag nog inte får leka mer med svärfar om mamma och pappa får reda på hur jag ser ut *hahahaha* "Jag har lekt med svärfar och om ni tycker jag ser hemsk ut, då ska ni se honom!" Han vurpade värre än mig kan jag avslöja.....

Jobbet väntar även om sängen lockar mer...

Fredag på en onsdag har jag idag. Sista jobbdagen för den här veckan, så då blir det ju som en fredag. Innebär alltså att vi ska någonstans, varför skulle vi annars inte jobba??? Blir en sån där intensivhelg igen *suck* Rödmyra inatt, lämna in bilen imorgon bitti, Sundsvall tills på fredag, Rödmyra igen, Sundsvall på lördag kanske, tillbaka till Rödmyra och så hem till Tjøme på söndag morgon/förmiddag. Vad sägs om att åka lite bil? *weehee* För det gör man ju liksom aldrig annars... Fast jag är ju lite bortskämd som snittar på 20 mil om dagen bara, är ju ingenting! Men liks förbannat hinner jag både till Stokke, Horten och alla andra j*vla ställen...

Får väl se hur det blir, om det blir något, av den här helgen. Jag ska köpa ett par skor imorgon iallafall, that's it! Sen ger jag inte ett dritt för resten av helgen, den får någon annan styra över. Jag åker bara dit jag blir tillsagd att åka. Känner inte riktigt att jag orkar bry mig. Skulle mycket hellre stanna här och bara ta det lungt, men så kul ska vi ju inte ha det *morr*

Kanske ska snabbränna en skiva som jag kan sitta och terrorisera älsklingen med hela vägen. Bara för att jag kan... Men vem orkar göra det? Det blir p3... först norska, sen svenska... Sen stänger vi av skiten och lyssnar till vägljudet eller något annat spännande ljud.

Funderar lite på lördagen. Smygsvensken ska typ cykla då (suprise!!!) *haha* Hela långa dagen, så vad ska jag göra då? Åka till Sundsvall kanske... Så gänget, vad händer på lördag? Förutom att ni kanske ligger lite bakis, eller nåt i den stilen... Jag tänkte äta pannkaka på midsommarafton och då passar det ju inte riktigt med alkoholhaltiga drycker, så jag dricker mjölk *ler med en tydlig sarkasm*

Äh får väl se om vi tar oss över gränsen med allt det vita pulvret först....

Dagens visdomord:

Imorgon börjar helgen. Då jobbar man till fyra, sen bär det av mot Sverige igen... Känns som om man bara åker bil hela tiden... Dags att köpa en ny bil kanske ;)
Kollade trippmätaren igår när jag var på väg hem från jobbet. Stackarn har gått 9714 km sedan påsken... Så kollade jag kalendern för att se om det var möjligt att vara med på reunionen med gymnasieklassen... ligger på en fredag=jobb. Började fyra=när jag slutar. Var den 16:de nästa månad=tredje raka helgen till Sverige om man åker... Känns som om man gärna stannar hemma och vilar en helg, när man har chansen liksom... Prioriteringar... och jag prioriterar hellre kjærstens tävlande än en reunion med klassen... Även om det skulle vara roligt att träffa alla igen, men jag får väl hålla mig uppdaterad på hur många som anmäler sig. Så märks det sen om jag vill vara med. Är ju inte helt bestämt med nästa helgs tävlande än så... Vi kanske borde bo i Sverige *haha*
Fast som vi sa till Tormond när vi var ute med båten: "Vi blir nog kvar här och skaffar båt och hytte" ;) Inte mig emot!!! Jag trivs ju något enormt bra här och jag tror det inte bara beror på sällskapet, även om det inte gör saken sämre...  Jag menar, vilka cykelvägar, vilken natur, vilka människor, vilken stämning... Allt är ju helt klockrent, trivs som fisken i vatten, trots att jag inte är någon stor sjöfantast... Men vem vet det kanske ändras det också. Snart sitter jag där med en 40 fots motorbåt och myser *hihi*

Har lite ångest över tanken på att flytta tillbaka igen, men, men vi får väl se... Vi stannar väl så länge vi trivs och känner att vi vill stanna. Smygsvensken börjar ju prata mer norska än svenska så...

Trött i kroppen och vill helst bara ligga kvar i sängen och tycka synd om mig själv, kanske med en älskling bredvid mig *mmm*

Dagens visdomsord:

En tur på havet när Charlott inte ens behöver lämna bryggan egentligen :)
Mycket roar liten brukar man ju säga....
En manet roar Charlott länge och väl :D



Men vi kom faktiskt ut på det stora saltvattenshavet och såg på Kongens hytte



Utsikten på båten var ju minst lika fin som den utanför båten ;)

Vilken helg! Som alla helger med min smygsvensk (mmm mer smygsvensk än smygnorsk nu för tiden, iallafall bland norskar...)
Vi hade en enormt trevlig lördag hemma i soffan/sängen eftersom det blåste storm ute, fåglarna for runt som vantar i luften och vi låg på soffan och skrattade :)
Tog lördagen som en "plåster på såret"- dag, bara för att fredagen var en  dag som hämtad direkt från helvetet... Var hemma halv sex (slutar egentligen fyra) och ingen lunch hade jag hunnit med. Däremot fått två utskällningar, skrapat hela lastbilssidan mot en sten (snygg volangkjol blev det), Varit till Hells Island (Tjøme), burit en soffa x2 tio trappor upp för att sedan inse att den inte gick genom dörren, burit ett bord på skyhöga ben samma tio trappor upp och sedan fått reda på att de inte ville ha det (liten skada på två av benen), blivit stött på av en rörlegger och slutligen så började det att regna. Så pga. den dagen fick jag en underbar lördag som plåster på såret och friheten att välja och vraka på Rimi. Vad väljer man då? Man får ta vilka godsaker man vill. Vilka väljer man? Fruktcocktail, glass och grädde så klart :) Med lite daimtopping (som stivner på isen) *hihi*
Tycker om min älskling! Han vet precis vad som får mig på bra humör!

Söndagen... Det blev en spännande dag. Vi tog en sväng till Verdens Ende och skrattade åt turister och fiskmåsar. Klagade på segelbåtarna som inte använde seglet och drack Cola. Precis vad man gör på Verdens Ende alltså :)
Vi kom hem, jag lagade lite mat alà Gordon Ramsey, fast egentligen var det bara pastan, basilikan och fetaosten som han använde sig av. Resten var rent hittepå av mig. Gott blev det iallafall och Mats ringde och meddelade sin far att jag bör bli godkänd på matlagningen, och jag kan köra traktor! *hihi* lite internt så där...
Precis när vi ätit klart så ringde Tormond (kanske han heter...), Mats chef/kollega/rörleggerkompis, och bjöd med oss på en båttur. Vi hade precis suttit på Verdens Ende och jag konstaterade att båtar är farliga, tänk om du blir sittandes mitt på sjön och så kommer det en bläckfisk med 10 meter stora armar och drar ner dig i vattnet!
Jag följde med ändå....
Fin båt var det måste jag säga... Och oerfaren som jag är på sjön så tyckte jag att sjöstjärnan vi såg innan vi klev på båten var minst lika rolig att titta på :)
Vi tog en tur runt Verdens Ende, Hvasser, Nøtterøy och så under Vrengenbron på vägen hem. En trevlig tur måste jag säga. Såg den norska Kungens hytte, inget dåligt bygge om jag får säga det själv... Norges rikastes hytte, smärre herrgård... Och så massa olika hyten jag gärna skulle kunna tänka mig att bo i, året om eller bara på semestern, det kvittar!
Avslutade båtturen med att, som ett riktigt dagisbarn på Skansen, stå och titta på en manet och vara helt facinerad, medan de "vuxna" fixade med båten. Jag säger som jag sa då: "Det räcker att ta med mig till bryggan". Helt facinerad av djurlivet där. Såg en fisk också, som inte var en abborre... Blev upplyst att det var en gäddöring *hihi*

Hela söndagen avslutades dock på absolut sämsta tänkbara vis. Min älskade gudomlighet till Mats ramlade i trappen och slog ryggen *lider enormt* Fick ett riktigt stort blåmärke och två jack mitt på muskeln. Tycker inte alls om när sånt där händer, att jag gör illa mig gör inget som helst, men inte Mats. Då gör det ont i mig. Han fick inta ryggläge resten av kvällen medan jag fixade allt annat.
Sen har jag inte kunnat sova på hela natten eftersom jag varit rädd att jag ska komma åt ryggen på honom, så jag har försökt hållit avstånd, men då kan jag inte heller sova. Ett rejält moment 22.... Hoppas bara att det blir bättre så han kan cykla till helgen...

På tal om cykling har jag kommit fram till att jag VILL ha en Scott Contessa.... vill, vill, vill, vill... Bara till att börja spara de små slantarna så man kan köpa sig en. Jag ska ha en!!!

Dagens gåta:

Upptäckte ett "problem" imorse då jag kollade mejlen.. har fått min lønnslipp för de här veckorna. Men det är ju tokmycket pengar! Ska det verkligen vara så tänkte jag då... Jag får bara mer och mer pengar för varje lön... känns lite fel, fast jag säger ju inte nej till det direkt... Men 22 000 på två veckor? Fast i och för sig... Thomas skulle få 30 000... Kanske stämmer ganska bra ändå. Tar mig ett snack med pengakungen så löser det sig sen :)
Nu tar jag mig en tallrik Bollnäsfil till istället med lite Euroshopper blåbärsyltetøy. Det bästa av två världar liksom *hihi*

Fredag idag... En tur till Tjøme, Nøtterøy och lite andra ställen väntar idag, med det alltid så trevliga sällskapet Nico i bilen. Ska försöka hålla mig ifrån att paja någon annans backspegel idag *dodododo* Var bara en lite väl smal väg och lastbilen hade ställt sig lite för långt ut i vägen, inte mitt fel (säger vi)...
Invigde mina nya cykelkläder igår! De blev godkända av handen som greppade skinkan på Nøtterøy iallafall ;) Och av mig också definitivt... Riktigt sköna och väl värda sina dyra små slantar. Smakar det så kostar det. Nästa stora inköp blir nya cykelskor. Fick höra att jag ska ha Specialized för de är uppbygda så foten sitter fast, sitter foten fast rör sig inte knät, rör sig inte knät slipper man knastrande knän som vägrar bära en uppför trappor sen :) Win win situation dårå! Nya cykelhandskar skulle jag behöva också, de börjar självdö, men hittade inga i rätt prisklass senast... Eller det var väl snarare jag som blev lite väl snål. Säger som Smygnorsken sa åt mig: "Nu handlar det om cykelsaker, då spelar prislappen ingen roll!" Tror jag ska ta fasta på det! Jag vill ha en racer!!!!!! *hehe*

Jag måste säga att jag är mäkta nöjd över mina fina linjer överallt. Fått en snygg och extrem t-shirt linje, en lite väl tydlig klockrand (ser ut som jag har klockan på mig jämt). Börjar få cykelhandskerand och snart kommer den för cykelbyxorna (de nya byxorna är mycket kortare än de gamla). Så snyggt så snyggt! Det är ju ingen tvekan om att man inte kan se att vi hör ihop iallafall... Mats och jag alltså... Båda två går runt med likadan linjer... så när som på klocklinjen :)

Midsommar nästa helg! Betyder att ma nbara behöver jobba tre dagar den veckan *weehee* Sen har vi räknat och räknat och lyckats få timmarna att bli ungefär lika delade mellan Rödmyra och Sundsvall. Men är mamma nöjd för det? Nej! Så klart inte... "Ska ni bara vara här i två dagar? Man får ju aldrig träffa er" *bla, bla, bla, bla* Tur jag stod på tävlingen och precis skulle langa till Mats... Fick jag en anledning att avsluta samtalet lite snyggt... Föräldrar... Aldrig blir de nöjda. Nästa år gör jag som brorsan och drar till Hellas! Sug på den karamellen!!! *morr*

Dagens visdomsord:

Jag fick en rejäl verklighetsuppdatering igår kväll, eller om det kanske var lite tidigare än så (lite svårt med tidsuppfattning ibland). Jag som trodde att alla kvinnor fungerade som mig... Men nä, tydligen inte... Snacka om att tappa talförmågan! Här ligger jag och tittar på utsikten och småpratar, så får man veta sånt man trodde man hade koll på, fast som tydligen visade sig vara helt åt skogen fel *lätt förvånad* Tror jag ska göra mig en liten undersökning by my self så att säga... Bara för att kolla om det verkligen stämmer. Fast samtidigt, det blir ju lite konstigt om det nu skulle visa sig att smygnorsken har rätt (och i det här fallet tror jag på honom till 100%). Vad ska jag säga då? "Förlåt, jag trodde bara att alla var som mig" *tittar skeptiskt på mig själv* Nej, kan ju fråga killarna på lagret istället *hehehehe* Fast hur ärliga blir svaren då? Men bra att jag fick veta hur det fungerar, det förklarar varför det är som det är ibland....

Jag fortsätter väl att leva i min underbara lilla bubbla och så kan jag ju slänga en sympatitanke till alla andra kvinnor någon gång ibland, bara för att jag är så snäll liksom... Jag trodde bara att alla var som mig, men det är kanske bra att alla inte är det. Vardagen skulle ju inte fungera något vidare bra annars, om alla var som mig alltså... skulle bli lite oordning på saker och ting då *hihi*
Ja, snacka om att få en lila pipklubba i bakhuvudet och vakna upp och känna "jaha, ojdå, men så kan det väl inte vara?" *hahaha*

Ibland är det ändå ganska klockrent att vara mig :D
Och Hanna... Jag behåller din kusin om det är okej *hehe*

Dagens visdomsord:

S åvar det måndag igen. Jag sitter med en sån kramp/smärta i högerbenet att jag tror att jag går under. Var jag som körde hela vägen hem igår från Stockholm, så då blir ju gasbenet lite mörbultat, men vad gör väl det? :) Jag fick ju köra bil!!! Med det bästa bilsällskapet man kan ha dessutom, jag klagar verkligen inte det minsta!

I lördagsmorse/förmiddag kom vi på att vi skulle åka till Sverige, antingen bara för att handla eller för att tävla. Mats ringde ett samtal och det slutade med att han tävlade. Var bestämt sedan tidigare att han skulle köra Lida Loop (mtb tävling), men "hotellet" blev sjuk och vi blev av med sängplatsen. Hittade en ny dock, på samma ställe, så det löste sig ändå :D

Så vi satte oss i bilen med en cykel, all cykelutrustning, varsin tandborste och en extra tröja i lördags klockan 13.00 för att åka till Sverige. Utan riktig plan på vad vi skulle göra där. Slutade med att vi hamnade hos någon släkting till Mats, spenderade natten där och åkte tidigt igår morse till Lida för tävlingen. Jag fick den stora, viktiga uppgiften att sköta markservicen. Alltså jag langade flaskor, köpte cykelgrejer till mig själv och höll bara allmän koll på saker och ting. Gick hur bra som helst! Var ju första langningen någonsin, men jag blev godkänd, så jag kanske får följa med på fler tävlingar ;) Dessutom så blev jag ju privat chaufför, eftersom jag körde hem så Mats fick vila.

Det var en upplevelse att vara på en cykeltävling måste jag säga, kan inte direkt säga att jag blev sugen på att tävla. Tror jag håller mig till langningen, men skoj! Så brändes det ju en hel del pengar också kanske... Fast det var ju på cykelgrejer! Jag behövde ju en ny hjälm, en ny styrstång, nya cykelbyxor och en cykeltröja. Och Mats råkade paja sin sadel och glömde sina strumpor, så vad ska man göra??? Därför bränner vi alla pengar på en gång *hihi*

Nu ska här jobbas och sen hem och sova i soffan!!! Jag är trött, trött, trött efter en hård helg. Var trots allt hemma halv två inatt, så några timmars sömn skulle inte vara fel att få :)

Dagens visdomsord:

Vad är väl en liten oskyldig romans på jobbet? Det kan väl inte skada någon? Hörde senast förra veckan att man istället för att bråka på den part i relationen som har romansen så ska man istället bjuda in den andre (den hon/han har romansen med) till en liten middag. För man ska dela med sig...

Jag har gått och fått en helt oskyldig romans. Det var liksom inte meningen, det bara blev så. Skyller dock till viss del på Erling. Var ju trots allt han som "tuttade ihop" oss... Fast vi håller det osynligt, kan hända att vi låter lite mycket ibland, men inte så att kunderna hör eller ser något. Eller ser kanske de kan råka göra det någon gång emellanåt, men vad gör väl det? Man ska ju dela med sig ;) Dock är det inte någon sån där romans så vi går och är "romantiska" lite nu och då hela tiden, utan det sker en gång om dagen, jämt på samma ställe. Varför bryta ett vinnande koncept liksom :p
Fast jag vet inte jag... Det känns lite som ett hat/kärleksförhållande mellan oss... Vi bråkar mest, iallafall känns det så. Jag tycker jag höjer rösten hela tiden och bara klagar och håller på, men jag kanske har fel. Det är ju så med kärlek, den är ju inte alltid som man tror att den är. Överlag skulle jag nog ändå vilja säga att vår lilla romans är ganska mysig, jag blir ganska smutsig och det gör ju lite ont ibland, men vad gör väl det? Så vill andra vara med ibland också... Men där drar jag gränsen... One is enough liksom... Hur skulle det se ut om det var en ny varje dag? Det fungerar ju inte, man vill ju lära känna en bra istället. Så känner jag iallafall. Lära sig alla små saker som får det att fungera, eller inte fungera...
Som idag... Då fungerade det inte alls, vi hade ett stort gräl och jag beslutade att gå därifrån istället. Tror det var ett bra val av mig, som det känns just nu. Kan ordna upp det imorgon eller på måndag.

Fast allt måste ju ta slut, så även kärleken på jobbet. Så vem vet, på måndag kanske han inte finns kvar längre. Det kan man aldrig vara säker på. Han har ju trots allt stått där ganska länge. I sitt hörn och bara väntat på att rätt tillfälle ska dyka upp. Kärleken har ju många sidor och kan komma i många former. Min kärlek på jobbet heter Sleep Compact Pocket 180x200 cm och väger ungefär 50 kg skulle jag säga. Det är förstås en säng jag pratar om, eller för att vara korrekt; en bäddmadrass. Egentligen är de två, men det är bara den ene av dem som ger mig problem vareviga dag... Har blivit kung över sängarna och då innebär det att man även måste kramas med de som egentligen inte vill ha en kram. I det här fallet SCP... Han är stor, tung och tycker om att lägga sig dubbelvikt, gärna över mig... Har funderat några gånger hur det skulle kännas att dö mellan en madrass, är ju liksom inte det vanligaste sättet som folk går hädan på. Men i mitt fall så känns det som att det inte skulle vara en total omöjlighet... Längst in på lagret kan ingen höra dig skrika...
Jag fortsätter mina dagar med att stapla sängar, flytta madrasser och kramas med min nya romans och hoppas att min smygnorsk inte blir allt för svartsjuk på SCP. Det skulle inte kännas riktigt okej att behöva komma en dag och säga: "Nej tyvärr, någon annan får ta sängarna, mina kjærste blir svartsjuk."

Dagens visdomsord:

Verdens ende by day ;) Slå den om du kan Lina!!!! *hihi*


En typisk norsk väg???

...eller...


En typisk norsk väg??? (observera hjulspåren...)

Hoppas innerligt att min motivation inte ger vika, för får jag behålla den kommer det här ju bli hur bra som helst! Har ett grymt träningssug och orkar galet mycket. Hur skönt är inte det? Bara hålla tummarna för att det håller i sig också. För då kommer jag ju bli fasligt vältränad ;) Körde en snabbis imorse nu, även om det blev kort så var det ju träning iallafall! Man hinner ju inte med något ultralångpass innan man ska jobba (och inte vidare smart är det heller)... Lite jobbigt att försöka ta sig upp till tredje etasje när man har så sjukt ont i benen att de knappt orkar bära kroppen på plattmark... Som igår... Jag satt och halvsov och så var skulle vi? Tredje etasje och fem trapper, med fyra soffdelar... Jag var inte ett dugg trött efter det... Inte alls *suck* Tack gode gud för bordet iallafall! 250 kgs bord med sex klaffer. Det var ju helt underbart att bära runt på! Tur det inte skulle längre än till garaget säger jag, blev ju ändå 30 min övertid pga att vi var i Horten *hms* Då tyckte jag att jag kunde få ligga i soffan istället när jag kom hem... Även om jag inte hamnade i soffan förrän vid 21.30 för att vi var en tur till Verdens Ende, men ändå....

Nej dags att klä på sig så man inte kommer försent...

Dagens visdomsord: