2012-01-19
14:50:11
Inredning
Snart dags att flytta!!!
Var på visning förra fredagen på ett hus i Andebu och fick ett meddelande i lördags att vi fick det :D Så imorgon ska det skrivas kontrakt! Cooooolt
Därför har ju den lilla inredaren kommit fram och kan knappt hålla fingrarna borta. Försöker hålla mig i skinnet, men det går väl sådär bra.
Har varit på IKEA och köpt ett linneskåp, men som ska användas som spritskåp *hehe*
Har utan tvekan kommit fram till hur det kommer se ut i vårt hem den dagen vi får ett riktigt hem. Mamma kommer aldrig vilja komma och hälsa på, eller när hon kommer kommer hon klaga på att det är mörkt :)
Jag vill ha mycket svart, rött och lila och gotiskt. Insett att när jag kollar på saker så faller jag hela tiden för svart, grått och gotiskt. Så då är det väl bara att inse att så är det och skaffa det :)
Hittat värsta köket, en tapet som man kan dö för, en soffa som är en sån där typisk "jag ska ta på mig skorna och behöver sitta ner" och så en säng som nästan är som den ska vara. Ska bara vara lite mer....
Jobbar på en liten suprise som jag hoppas går igenom och att den kommer falla i god jord hos kjæresten, men det bör den göra annars får han blunda *hehe*
Ett kök helt i min smak så när som att köksluckorna borde vara röda istället
Galet snygg tapet!!! Tänk den i sovrummet!
Är den inte cool så säg!
Sängen motsvarar nästan mina krav, skulle bara vilja ha lite mer av den. Sovrummet i övrigt är ju anskrämligt. Skulle aldrig välja så mycket vitt *usch*
Mamma kommer skrika högt den dag vi gifter oss också, eftersom det kommer gå i samma tema. Har ju hittat min perfekta match i Mats. Kunde ju inte blivit så mycket bättre. Försök att hitta en kille i dagens samhälle som är villig att gå i hög hatt och godtar att den blivande frun har en svart brudklänning! Har kommit fram till att det blir ett okyrkligt kyrkbröllop... Den dagen....
Det är måååååååånga år kvar dit. Ska ju börja med att "råka" ha en hundra tusen på kontot som inte ska användas till något annat. Det lär ju hända med den mannen i huset. "Åh titta vilka fina hjul jag hittade!"
Nej, men det här blir nog bra det. Trivs så underbart bra i hans sällskap och nu har vi haft fem dagar tillsammans utan att det var planerat. Helt klart de bästa fem dagarna jag haft på länge!
Dagens visdomsord:
Everything will be okay in the end
If it's not okay,
It's not the end
2012-01-12
15:24:45
En natt av jobb
Fick en allergichock deluxe på tisdagnatt och minns ingenting från Drammen och hem tills jag vaknade klockan 13.00 på onsdag. Min kära kollega hade bolmat galet mycket i bilen innan jag tog över och ja, lite rökning och lite trångt utrymme i tre timmar. Det är ju inte så svårt att lägga ihop ett och ett.
Funderade pga. detta att inte jobba onsdag natt eftersom jag fortfarande var helt vimsig i huvudet. Men valde ändå att jobba. Dumma, dumma, dumma charlott.
Allting gick hur bra som helst och jag kunde varit därifrån så tidigt!
Vi börjar i slutet av historien.
Följande konversation utspelade sig på kjørekontoret på Langhus klockan 01.06:
Charlott kommer in genom dörren. Mannen vid datorn (han är en man, för gammal för att vara kille och för snygg för att vara gubbe). Säger: "Hej!" Så tittar han ner igen.
Efter en stund tittar han upp med en rynka mellan ögonen och säger:
"Är du fortfarande här?"
"Jaaaaa." Svarar Charlott med en suck
"Varför då?" Svarar mannen
"Jag har lastat rör" Svarar Charlott
"Tills nu?" Säger mannen
"Jaa" Suckar Charlott
"Var det mycket?" Frågar mannen
"Nej" Svarar Charlott
"Var det svårlastade?" Frågar mannen en aning mer förvirrat
"Nej, verkligen inte" Svarar Charlott
"Varför tog det så lång tid då?" Frågar mannen
"Hon var ny" Säger Charlott med en tydlig benämmning på ny
"Åh, du fick henne!" Svarar mannen med en blandning av medlidande och oro
"Ja, jag fick henne och det tog två timmar att lasta rör" svarar Charlott än mer less
"Men bad hon inte om hjälp?" Undrar mannen
"Jo, men hon fick ingen" Säger Charlott igenkännande
"Vem bad hon om hjälp då?" frågar mannen som om han tänkte skälla ut alla
"Hon ropade ut det på radion flera gånger, de andra hade gått hjem som det såg ut..." Svarar Charlott
"Så det tog två timmar? Två timmar? För att lasta rör?" Mannen är totalt förvirrad av detta
"Ja, två timmar, jag kollade färdskrivaren och den stod på 1 timme och 59 minuter." Svarar Charlott lite stressad
"Oj, två timmar" Svarar mannen och kan inte riktigt förstå det.
Anledningen till denna konverstion?
I vanliga fall tar det runt 30 min att lasta rör. Inatt tog det 2 timmar. För jag fick som vanligt med min tur den nya... Hon gjorde sin första vecka som truckförare och fick äran att lasta min bil. Den värsta bilen att lasta utan tvekan. Det är alltid mycket rör och hengern är tvåsidig. dessutom måste jag få rören i rätt rekkefølge, men utan att de hamnar i obalans. Ett rent helvete med andra ord. Även den bäste sliter med den bilen....
Så där stod jag och såg alla åka. Innan jag ens fått på något rör eftersom hon inte ens lyckades hitta var de låg. Hennes första fråga var: "Ska jag börja med ett?" "Ööööh, ja tack och vänter är den här sidan och höger är den sidan" (pekade på hengern)
Det gick så sakta och hon tog ett rör i taget, istället för att ta med allihop som alla andra gör. Hon var den mest opraktiska människa jag mött. Naturligtvis skulle jag ha x-treme rör med mig. Stora rör som ligger i buntar av 4x4 rör. Hon hittade inte den första bunten så hon fortsatte med alla andra rör, alla andra små buntar... Sen upptäckte hon att de låg där de brukar ligga. Så kom hon och frågade: "Den här bunten är egentligen nummer 1, ska jag ta ut alla andra rör och lägga den i botten?" "Ja, tack" Jag försökte verkligen att hålla mig lugn. Slog bara huvudet i dörren några gånger för att återfå fattningen. Det tog så sjukt lång tid!!!
Jag kollade klockan och såg att den började närma sig halv ett.... Vi har lastningstid till 01.00. Jag hade inte börjat fyllt bilen än....
Snälla rara blondin på insidan, jobba fortare!!!
När hon väl fått in allt på bilen efter att jag fått stått och förklarat hur hon skulle göra det så var det dags att få tag på spännbanden. Med livet som insats skulle jag vilja säga. Allting gungade och jag försökte ta mig upp till toppen och mitten för att få tag på de. Hon stod nere på marken och ojade sig och hade panik. Jag försökte mest bara få tag på det utan att välta allt. Ville inte börja om igen!
Kan väl säga att min höjdskräck börjar bli botad.
Alla som känner mig vet ju att jag är sjukt höjdrädd, tror ju att jag ska ramla ner och dö om jag står på badrumsvågen.
Nu börjar jag känna att stå på gafflarna till trucken 4 meter över marken inte är så hemskt, att klättra på osäkrade rör 4 meter upp i luften är inte så farligt... Jag börjar med andra ord komma över det. Har svårare att komma över nybörjare på trucken dock. Men vem är jag att klaga, jag har ju suttit i precis samma situation, eller gör väl fortfarande. Går inte fort för mig med trucken heller. Men det är skillnad, jag vet ju hur mycket tid jag har.
Vilken natt!
Dagens visdomsord:
Paper are dead without words
"Song of My self"
Nightwish
2012-01-12
14:48:53
Skillnaden mellan blondiner och blondiner
Vill ju inte säga att alla blondiner är blonda, även en blind mus kan ju hitta en ostbit.... Men statistiken talar ju sitt tydliga språk om vilka som är flest.
Det finns många olika typer av tjejer. Men jag nöjer mig med två typer idag...
Det finns blondiner som du tittar på och tänker; "Titta en blondin!" Alltså blond på utsidan. Sen finns det de som du träffar och ju mer tid du spenderar med dem ju mer inser du; "Hon måste vara blond!" Alltså blond på insidan.
Vi börjar med typ nummer ett, blond på utsidan. Har haft att göra med en sån i några veckor på jobbet. Hon hade precis börjat jobba då jag gjorde min första egna vecka. Min första tanke då jag såg henne; "Ånej, hon är ju ultrablond!" (Har inte alls förutfattade meningar hehe).
Problemet med blond på utsidan är att de inte riktigt tänker alla gånger innan de pratar. Har du ett körkort vet du att vänster är den sida som du sitter på när du ska köra bilen, blondin på utsidan tänker inte alltid på sånt... Små trivila saker blir lite svåra för dem om de har för mycket att behöva tänka på. Att då veta att de ska lasta en stor lastbil full av rör gör det ju därför JÄTTEsvårt att tänka.
Efter några veckor så fick jag henne att inse att hon måste tänka själv när hon lastar. Hon kan inte bara gå efter mina anteckningar. Jag går efter vikt och rekkefølge. Inte hur pakkerna ser ut.
Vi kom efter ett tag överens och jag började lita på henne så pass att jag kunde stå på gafflarna ( fyra meter upp i luften) när jag skulle få ut spännbanden.
Blondin på utsidan är alltså lärbar och trevlig om du möter rätt. Alla blondin på utsidan är inte bimbos....
Typ nummer två... Blondin på insidan. De är svåra ibland. "They come crawling like a muscrat in the night..." Lite så fungerar de. Du tittar på dem och tänker: "Se vilken trevlig tjej, hon är inte blond, jag kanske kommer härifrån tidigt idag!" Så får du med dem och göra och inser skillnaden mellan blond och blond. Blond på insidan har lite svårt för sånt där som vänster och höger (precis som blondin på utsidan) och att ett (1) kommer före fem (5).... Bara små obetydliga saker, som helt plötsligt kan få ett berg att rasa.
Blondin på insidan har mycket svårare att förstå det här med att man måste tänka själv, de har mycket svårare att förstå att man kan inte lägga 600 kg på 100 kg. Och de förstår verkligen inte effektivitet! "Men jag skulle ju bara ha den översta röret" *suck*
En blondin på insidan är olärbar.... Så tillvida du inte råkar ha en 40 timmar över för något som borde ta 2 timmar....
Det är skillnaden mellan blondiner och blondiner
Anledningen till inlägget? Kommer i följande inlägg...
2012-01-10
14:09:18
Flytta???
På fredag är det husvisning nummer ett och på lördag/söndag är det dags för husvisning nummer två :) Bara hoppas att vi är så söta och rara som vi ser ut och får huset som det är visning på på fredag. Vore ju hur underbart som helst! Få flytta från den här mögelhärden och få ett riktigt hus. Och slippa åka en timme för att komma till jobbet.
Verkar vara ett riktigt trevligt hus. Ganska låg hyra också. Och framförallt så ligger det ju i Andebu, såna möjligheter till träning och nära, eller närmare, till Sem och Stokke för att cykla.
Han lät ju trevlig han som jag pratade med och han tyckte att vi lät "stilla og roliga" :) Framförallt så har vi ju fasta jobb!
Bara att hoppas! 100 kvadrat hade ju suttit bra....
Hade tänkt att träna idag, men tror nog att jag hoppar det. Glömde ta allergitabletterna och nässprayen när jag kom hem inatt så nu har jag ont i halsen och är täppt i näsan :( Får satsa på träningen imorgon istället. Dags att komma igång med den igen efter fyra veckor utan träning pga. diverse kaos...
Först en vecka av totalt oregelbundna tider, sen upptäckten av möglet och fullständigt igentäppt näsa, hals och ögon som rann, därefter närkontakt med en Honda och en hjärnskakning. Men nu hoppas jag att det är färdigt med sånt, eller iallafall mindre av allt. Eftersom hyresvärden såg till att ta död på alla mina blommor under julhelgen....
Flytta vore ju trevligt....
Dagens visdomsord:
"What is there in this world that makes living worth while?"
Death thought about it.
CATS, he said eventually, CATS ARE NICE.
"Sourcery"
2012-01-05
13:46:42
Årssammanfattning
Gnistrande snö som sakta övergick till gröna löv. Då kom det en cykel, en Orbea Orca. Favoritcykeln (?) till Aberasturi. Den orsakade mig mycket ont. Den fick mig att vilja kasta den i Skagerrak. Den fick mig att inse att jag kan, om jag vill. Den fick andra människor att visa sina verkliga tankar.
Den fick mig att kämpa ännu hårdare
Våren övergick till sommar. Många mil, många flaskor, många vägar hann upplevas. Toppen av sommaren kom i början. Vätternrundan fick mig att inse att min envishet är större än jag själv visste. Den fick mig att inse att enda sättet att vinna respekt är att pressa sig själv, att aldrig ge upp, att forstätta trots att det gör ont, trots att det är tungt, trots att man inte längre vet vad man gör. Men det gick. Jag lämnade Motala på cykelsadeln och jag återkom efter 14 timmar och 35 min på min cykelsadel.
Jag var helt plötsligt värd mina hjul och min cykel
Sakta, sakta kom hösten krypande. En växande panik över ett nytt arbete. Efter att de första flingorna fallit kom så det nya. 4,3 meter hög, 18,75 meter lång och med en färdskrivare. Jag fick äntligen sätta mig i en lastbil, en riktig lastbil. Det började knackligt, mycket nytt, helt andra saker. Efter att jag klarat av mitt första rörlass gick det lättare. Jag skapade mina egna tekniker. Fick äntligen sitta där ensam, fundera över livet, universum och allting. Fick äntligen chansen att under mina åtta timmar vara ensam, göra som jag vill, lyssna på det jag vill. Sköta mig själv. Lärde mig att om du sköter ditt jobb, vinner du respekt och får större möjligheter att göra som du själv vill.
Ensam, med en stöttande hand mot min rygg
Flingorna smälte bort, kom tillbaka, försvann igen. Vintern valde att aldrig komma. Jag fick som jag ville och njuter av den bara marken. Den underlättar. Julen kom och med den möglet och hjärnskakningen. Den förut så lagomt stora tvåan degraderades till en etta och helt plötsligt blev träning något som inte riktigt fungerade. Huvudet värkte, tröttheten slog ut mig totalt. Precis som regnet som strilade ner rann all ork, all lust bort. Julafton avslutades med en hjärnskakning. Det nya året ringdes in i tv soffan, tillsammans med svärmor. Diskussionen om CAD avslutades med ett "gott nytt år". Resan hem var lång, mörk, kall och snöfallet kraftigt. Det nya året började med arbete.
Smärtsamt, intetsägande, ensamt
Det nya året inleddes med en cykeltur på racer utomhus. Hur kommer det sluta? Förhoppningarna är små, träningen ett minne blott och skyarna tunga.
2011 var en tydlig fyra av tio
kan 2012 ge mer?
Dagens visdomsord:
"När man haft riktigt bråttom måste man stanna upp och vänta på sin själ"
Kinesiskt ordspråk
2011-12-14
17:44:22
jul
Lite drygt en vecka kvar till jul då. Ingen snö, men massa regn och blåst. Jag klagar dock verkligen inte. fatta enkelt att jobba då det inte är massa snö eller is. Is är det ju förstås ibland. Som härom morgonen då jag höll på att lasta av bilen i Larvik. Hade fått av allting och skulle bara kliva ur bilen för att flytta på en kveil som blåst iväg. Kliver ur lastbilen och "flopp" så satt jag helt plötsligt på alla fyra på isen. Jag såg inte isen, men kände den. Rakt på knäskålarna landade jag, ojojoj så ont så ont. Förrädiskt med den där svartisen, den kommer på två sekunder, men syns inte förrän det är försent.
Sitter på Larvik-Langhus-Larvik den här veckan och har det väl ganska trevligt måste jag säga. Jag och Roggan :) Han hjälper mig i alla omkörningar och jag hjälper han med rören. Han fick ett jättelass nu på söndagnatt med en nio buntar 1,5 ton.... Per bunt alltså. Så det går ju inte riktigt att ta alla på en gång utan han tog fyra på söndagen och sen tog jag två åt honom igår. Det ledde till att jag fick rör upp till taket, bokstavligen. Den sista rörbunden på 111 kg 3 meters plaströr fick truckföraren stå och hålla på med gafflarna medan jag spände fast de. Spännande sånt där. Har ju flörtat in mig hos förmannen så jag fick hjälp av honom. Höll på att få blondinjäkeln som lastade i söndags åt mig... Inkompetenta människa! Hon är verkligen blond ut i fingerspetsarna tydligen. Alla som får henne ser lidande ut och blir inte färdiga på de vanliga 30 min.... Inte med henne inte...
Hade väl inte någon sån där bra natt i går kanske. Lyckades klämma fingret i låskroken på hengern. Skulle stänga dörren och smällde igen den som vanligt, missade dock att jag hade mitt eget lillfinger i vägen. J*klar vad ont det gjorde! Är ju liksom inte så att man kan stoppa det heller när man bokstavligen smäller igen dörren. Men kände inte hur ont det verkligen gjorde förrän jag kom in och skulle lasta bilen och slog fingret i pallyften. *ajajajajaj*
Så nu sitter jag här med ett svullet och alldeles röd/blått finger :(
När jag öppnade dörrarna på bilen så var det ju någon smart människa som ställt en spade mot en av de. Gissa vem som fick den i 120 knyck rakt mellan ögonen? Moi, såklart... Trodde jag skulle svimma, det gjorde om möjligt ännu ondare än fingret. Var helt övertygad om att jag skulle få ett blåöga, men fick bara en bula och ett rött märke i pannan. Men ont gör det....
Inte riktigt min kväll igår kan man väl säga....
Hoppas på en bättre kväll ikväll :D
Dagens visdomsord:
Allting går
2011-12-03
20:10:55
Jul?!
Så var det helg igen. Tiden går ju helt galet fort upptäckte jag idag. Var och letade granris för att lägga över rosorna och tanken slog mig då jag stod där att det inte var ju inte länge sedan jag klippte de. I våras... Egentligen ganska länge sedan, men det kände som det bara var några veckor sedan. Lite konstig tidsuppfattningen...
Har jobbat två veckor på eget bevåg med Langhus körning. Alltså natt. Börjar halv åtta och slutar runt tre-fyra. Riktigt bra körning och skulle gärna bara ha den, men tyvärr så är inte livet så bra. Så nästa vecka sitter jag på utkörning i Sandefjord. Så då börjar jag vid tre och slutar runt tio. På morgonen alltså... Så skönt att slippa kliva upp på morgonen! Är inte gjord för sånt har jag kommit fram till. Har inga som helst problem att börja jobba på kvällen och sluta på morgonen. Bara skönt.
Kan man ju till och med träna!
Nackdelen är bara att det inte är någonting på radion den tiden. Men det löste sig ju smidigt med ljudböcker! Så den här veckan har jag hunnit med The colour of Magic, Light fantastic. Båda av Terry Pratchett. Väldigt bra böcker. Så har jag hunnit dra igenom How to train your dragon, How to be a pirate, How to speak dragonese, How to cheat a dragon's curse och How to twist a dragon's tale, allihop av Cressinda Cowell. De var ju riktigt bra! Letar med ljus och lykta efter de sista fyra delarna bara. Har hittat två av dem på svenska, men det är ju inte alls samma sak. Jag ska ha de på engelska och det ska vara David Tennant som läser de. Han var ju galet bra på det där. Får till alla röster och till och med läspandet! Hur coolt som helst att lyssna på. Gillar framförallt draken Toothless, det är tur man är ensam i bilen! "Fi-fi-fi-fi-fi-fisssssh" "I want fi-fi-fi-fi-fi-fi-fisssssh!"*hahahahaha*
De rekommenderar jag alla att läsa! Så galet bra
Snart jul! Åtta grader varmt och spöregn och storm, men inte mig emot! Så mycket enklare att jobba när man slipper snön och isen. Har faktiskt satt upp en julkula i fönstret så lite jul har vi det. Även om vi inte har gjort något mer, men det tar vi något annat år :)
Men har ju beställt två cyklar! En Orbea Orca till Mats, likadan som jag redan har, men orange och tillhör Ivar Anton, som vann en etapp på Vueltan iår.... *coolt*
Så en ny Orbea Alma till mig är beställd. En mtb, för en sån har jag ju inte, men en sån behöver jag ju! Så jag kan fixa alla langningar åt Mats i sommar och så vi kan leka i Åre :D
De ska ju inte hämtas förrän i påsk, men ändå. De finns och de är våra :D
Var och provkörde en Tesla Roadster för några veckor sedan också eftersom det förhoppningsvis blir en Tesla Model S som nästa bil, då den kommit ut alltså... Så vi ville prova märket först eftersom det är ju en el-bil. Och höra lite med folket där om hur den fungerar och allt sånt. Det var väldigt givande! Och jag blev kär.... Så nu ska jag bara flörta till mig en Roadster :) Det är ju inte så svårt hehe
Mariocart dags!!!
Dagens visdomsord:
Om du gör en profil på match.com
gör jag en profil på zipp.com
en högprofil
"Kjæresten med ett nöjt skratt"
2011-11-10
15:16:17
Två veckor senare
Så där då var de första två veckorna färdiga då, nästan. Har en natt kvar, men sen är det helg!
Måste säga att jag är helt nöjd med mitt val. Har väl fått jobbat för det, men trots allt är jag nöjd. För det mesta är det väl pga. att jag inte riktigt vet vad jag gör. Det går ju liksom inte så fort när man inte får på trucken på bilen och står där och sliter i 45 min. Men det kommer! Jag får ju in den i gaffelhålen på en gång iallafall, ett steg i rätt riktning!
Har fått pröva på det mesta under de här två veckorna. Började med att bli inkastad i det på måndagen då jag började. Fick köra runt med chefen i en av lastbilarna för att hämta lite rullar (såna man har koppar och sladdar på). Det var spännande. Tror jag fick godkänt dock, eftersom jag fortfarande är kvar. Trots att jag kör sakta och kör vilse hela tiden :) Men det är väl kanske inte så konstigt eftersom jag inte riktigt är känd i Larvik och Sandefjord.
Spenderade resten av den första veckan med att köra natt, eller åka med. Allt för att jag skulle lära mig rutan så jag vet hur jag ska lägga upp det på bilen sen. Det blir bättre och bättre, bara jag får använda gpsen så går det bra. Körde lite själv med en personbil också. Mitt i natten, mitt i ingenstans. Bara att komma på var man ska lägga grejerna är ju ett helt arbetspass i sig. Fast det kommer ju!
Hämtade returer på onsdagen också. I Vestfold, så jag var överallt med andra ord. Helt okej :)
Så den här veckan har jag varit med på nattkörningen eftersom han som kör till Langhus blev sjuk. Så jag fick ta personbilen för att det skulle gå lite snabbare att få ut allt. Onsdag var det ju retur dag igen och den här gången fick jag köra en lastbil! Hör och häpna, en Volvo... Manuell.... Fascinerande hur fort man kommer in i det igen! Men jag blev skickad iväg med en bunt lappar och sen var det bara att hämta in allt. Och så skulle jag ut med en värmepump i Kodal, vid huset med rött tak. *haha* Tror jag hittade det... ingen har ringt iallafall...
Det blev en lång dag igår, öppnade bd och stängde bd. Kom strax innan sex och gick hem vid fem. Så det blev ingen tur till Langhus. Somnade i soffan klockan åtta istället :)
Men ikväll bär det av till Langhus. Skönt att få en tur innan jag ska börja köra det själv. Har sista dagen som lärling nu. På söndag börjar jag köra själv *lycka till Charlott*
Först blir det dock personalmöte/middag. Så ja hinner se kjæresten i dörren iallafall :) Och har hunnit fått två timmars sömn så det här kommer ju gå kanon!
Var iväg en tur till Svelvik imorse för att hämta lite flensar som skulle till Tønsberg, så ingen sovmorgon där inte.
Så på med jobbkläderna igen så får jag sovmorgon imorgon iallafall och långhelg!
Har iallafall haft sina fördelar med att byta jobb. Fem kilo ner på två veckor. Det är frisläppt stress det!
Dagens ordspråk:
Ge mig bara lite tid
så fixar sig allt
2011-11-08
18:41:01
Vill ha!
Vill ha, ska ha!
Den ska bli min! 100 % eco-friendly, det är väl grejer det :)
2011-10-28
18:26:36
Herr Softly del 3
Charlotts sista dag på Lagret. Hur illa kan en fredag vara?
Charlott kommer till jobbet, går igenom lapparna och vad ligger där överst på toppen av bunten? Herr Softly. Hon känner hur irritationen kommer krypande och då sjefen kommer frågar hon vem som ska med henne. Marius. Hon pustar ut och hoppas på en Marius med dåligt humör.
Inskuttande kommer Marius, glad i hågen och med ett leende från öra till öra. Charlott ser att undergången är nära, men med lite hopp frågar hon om Marius har en dålig dag. Nej, dagen kan inte bli så mycket bättre.... Hon ser hur lyset i tunnelen sakta men säkert slocknar.
Iväg bär det till Herr Softly, med en Boston variant största du kan få tag på. Hon förklarar vad de har att göra med, men Marius tvivlar på henne. "Vänta du bara..."
Framme vid huset är det ingen hemma. Charlott håller tummarna för att det inte ska komma någon hem heller. Hon ringer Herr Softly och till hennes förtret svarar han att han är på väg.
De sätter sig i bilen igen och ser regnet täcka rutan medan de väntar.
Plötsligt kommer han, tillsammans med en annan man/gutt.
Han har sitt vanliga leende på plats: Jag-ska-se-er-arbeta-och-göra-ert-liv-till-ett-helvete blicken....
Uppför trappen och in för att ta lös benen på Softlyn. Marius är den sanna optimisten och helt övertygad står han där och tror att Boston ska gå in. "Jaja"
Softly soffan lämnas kvar inne för att inte den ska bli blöt i regnet. Ner bär det för trappen för att hämta den största delen.
Problem nr 1: Hur ska vi få in den genom dörren? Vi ställer dne på högkant. Men Charlott lär sig av sina misstag! Akta spiken i väggen!
Uppför trappen och så börjas det. Herr Softly VET att det inte går att ta in en soffadel utan att ta ut den gamla soffan först! Det kommer aldrig gå. Marius löser problemet genom att inte ge sig. Efter en hel del ordväxlingar av det otrevligare slaget från Herr Softly får Marius och Charlott bära upp soffan. Charlott är nu på gränsen till att slå en hand genom vad som helst.
Så var det den där hallen. En Boston är större än en Softly. I rest my case.
Efter att ha försökt på ALLA sätt inser till och med Marius att soffan går inte in. Herr Softly väljer att försöka fyra gånger till, men med samma resultat: Soffan är 15 cm för stor åt alla håll...
Mellan alla försök kommer kommentaren: Akta väggen, de som var här förra gången fick färgen på väggen att lossna. *undrar varför?*
Marius förklarar att det går inte. Det går inte på något som helst sätt att få in soffan, den är för stor. "Men den andra soffan gick ju in!" "Den andra soffan är minst 10 cm mindre...."
Den förra soffan (Softly) hade inga fler millimeter att gå på. Försök då få in en 10 cm större soffa.
Allting slutar med att den lilla delen går in, den stora delen tas nerför trappen igen med kommentaren: "Jag kan sitta här hela dagen och se er arbeta" i bakgrunden.
Efter att ha tagit upp soffan igen för att snu den tas den ner och läggs i garaget. För in ska den!
Men det är inte längre vårt problem, vi tar in möbler genom dörrar, inte genom balkonger på andra våningen.
Men aldrig, aldrig, aldrig mer kommer Charlott att återvända dit. För hon jobbar inte längre på Lagret!
Det hela avslutas med det kända citatet: "True story, true story!"
2011-10-28
18:24:59
Herr Softly del 2
Så kommer del två av den helt sanningsenliga triologin om Herr Softly.
Herr Softly ringde en dag till lagret efter att hans soffa Softly blivit levert. Han får tala med Joakim på lagret. Han säger då till Joakim att den här gången ska han ha två guttar som klarar av att bära!
Några dagar senare kommer det en ny Softly soffa till Herr Softly. Denna gång ska Thomas och Jakob köra ut den efter att Charlott har skrattat sarkastiskt åt lappen och sagt: "Jenter kan ju inte bära så det här måste ju bli er ruta! hahahaha"
Thomas och Jakob kör ut med soffan, men ingen är hemma. De ringer till Herr Softly flertalet gånger under dagen, men ingen svarar. Det slutar med att dagen är slut och de har ännu inte fått tag på Herr Softly. De återvänder till lagret med soffan.
Några dagar senare ringer Herr Softly och säger att han var i Oslo då soffan skulle leveras och kunde därför inte ta emot den då, en ny tid görs upp...
En regnig, kall sommarmorgon får Charlott lappen i handen. Namnet är ett namn hon hade hoppats att aldrig få se igen, Herr Softly...
Hennes co-driver Sonam försöker trösta henne med att det inte kan vara så farligt. Hon tittar snett på honom och säger; "Nej, du har så rätt, det är värre!"
De kommer fram till huset, parkerar på baksidan av huset och Charlott tar ett djupt andetag. Hon går mot dörren och upp flyger den med en överlycklig Herr Softly som säger: "Jaha kommer ni med min soffa nu? Jag hoppas den är hel den här gången!" Och med det typiska sarkastiska jag-ska-se-er-jobba-och-göra-ert-liv-till-ett-helvete bilcken.
Charlott och Sonam går uppför trappen och kommer in i stua. Där tar de isär soffan och börjar bära. De sliter och stannar och funderar. "Hur ska detta gå? Hur ska dne här komma genom den lilla öppningen?"
Efter att ha slitit i många långa minuter kommer de till ett genombrott och soffan kommer genom dörren. De får den nerför trappen och bär ut den. De tar den nya och tar en del med sig upp.
De bär och de sliter medan Herr Softly står i dörröppningen med sin cigarett och njuter av att se andra människor arbeta. Han kommenterar att tekniken är fel, att det aldrig kommer gå att få in soffan på det sättet och vad än Charlott och Sonam gör så är det inte så det ska göras...
Charlott börjar känna hur det kliar i fingrarna, men hon håller tyst. Hon ser på Sonam och han ler och hon förstår att det där fåniga flinet kommer göra att hon börjar skratta.
De får in soffan såsom bara de kan få in en soffa och nöjda över sitt resultat, men med en otrolig irritation över Herr Softly lämnar de "brottsplatsen" där en soffa dog.
Men ingenting varar för evigt!
Snart ringer Herr Softly igen och säger att han inte kan montera på benen, det är något fel på dem!
Charlott och Sonam rycker ännu en gång ut med brakonyckeln i högsta hugg.
In kommer de och skruvar på benen. De två mittbenen som enligt Herr Softly var fel. De skruvar på de fyra benen på divandelen och slutligen de sista två benen på den andre delen av soffan. Till ljudet av Herr Softlys kommentarer om att det är fel. Snart står dock soffan på plats i sitt hjørne, med alla ben på plats.
Herr Softly grymtar något och Charlott och Sonam lämnar aggresivt Herr Softlys hus med skrattet i halsen. Mannen som kan allt kan inte få på benen på soffan, han var tvungen att be en jente om hjälp....
2011-10-28
18:21:13
Herr Softly
Låt mig få berätta en liten histora för er.
En historia om en man, som vi kallar Herr Softly, om ett antal ansatta på ett lager och två soffor.
Historien är helt sann och alla personer i den är riktiga människor, en av dem kunde ha fått se ljuset i tunnelen om det inte varit för att Charlott fått nytt jobb.
Historien är fördelad på tre olika episoder.
Så koka en kopp te och luta er tillbaka och njut av en helt genomsann histora, tyvärr...
Allting började en het sommardag, mitt i veckan. Charlott skulle för dagen ha med sig Jon-Martin på bilen. De hade en helt okej dag tills de hamnade hos Herr Softly. Herr Softly skulle ha en soffa, en svart läder soffa kallad Softly. När det begav sig var Softly ny i sortimentet och ingen hade ännu levert ut en sådan. Så vi kan säga att Charlott och Jon-Martin var på premiärtur.
Inte ont anande kom de puttrande fram i sin lilla lastbil. De parkerade framför huset, men fick snart reda på att det var fel. De skulle köra runt huset och parkera på andra sidan. Sagt och gjort. Lemmen fälldes ner och soffan drogs fram. Efter att ha sett ingången togs det en tur upp för trappen och in dit soffan skulle stå. För att försäkra sig om att den skulle gå in. Trångt? JA! Kan det gå? Nja...
Charlott kommer nerför trappen, skakar på huvudet och säger till Jon-Martin; "Det här blir intressant!". Jon-Martin grymtar till lite och iväg bär det med den största delen (om man nu kan säga det om en soffa som är i princip lika stor åt alla håll).
Problem nr 1: Hur kommer vi in genom dörren?
Lösning nr 1: Vi ställer den på högkant!
Tillkommande problem nr 1: Spikarna i väggen mittemot dörren. Efter att Charlott fått den ena spiken i huvudet och kört fast plasten i den andra är de på väg uppför trappen.
Nämnas ska kanske att huset är byggt någon gång på början av 1900-talet. Vilket vill säga att trappen är smal och svagt snurrande.
Soffan kommer uppför trappen efter en hel del stånkande och stönande. Väl upp inser de fler problem.
Problem nr 2: Hur ska soffan komma runt hörn nummer ett och hörn nummer två?
Vad ni nu kan se framför er är en hall på 50x210 cm. Varav höjden på taket är 200 cm. Dörrkarmen däremot är ca 175-180 cm. Tilläggas kan att det finns en taklampa... Och vi vet ju alla vad taklampor gör med en lagerarbetare...
Väggen mittemot dörren mot stua är dock 40 cm bred...
Så hur löste nu de högt intelligenta människornaproblem nr 2? Inte en aning egentligen, men in kom den.
Efter att ha vridit och vändt soffan otaliga gånger får Charlott och Jon-Martin in soffan, till ljudet av Herr Softly drickandes en kall coca-cola i dörröppningen i dne 30 gradiga värmen. Utan tröja står han där i sina shorts och fäller kommentaren mellan klunkarna "Det bäste jeg vet er att se andre mennsker jobbe!".
Del nummer ett av soffan kommer på plats efter att nästan en speil blivit välta.
Del nummer två tas in på samma måte, men till ljudet av diverse svordomar då den har en hel rygg och inte en divandel. Herr Softly står fortfarande och kommenterar hur saker och ting ska göras medan han håller sin kalla cola i handen.
Efter att plats nummer två väl är inne kommer den förväntade kommentaren: "Ja, då är det väl bara att ni monterar den då". Svaret blir ett rungande "Nej". Jon-Martin diskuterar saken fram och tillbaka med Herr Softly och avslutar med att säga: "Jeg skall ringe sjefen og höre om det er bestilt montering". Han kommer tillbaka och svarar: "Nej". Herr Softly blir arg, men Charlott och Jon-Martin är snälla människor och väljer därför att ta med sig emballaget, men lämnar därefter huset så fort de kan för att ta sig till nästa kund.
Då de kommit en kilometer från huset ringer Herr Softly och säger att de måste komma tillbaka och hämta soffan. Jon-Martin frågar varför och får svaret att den är ødelagd.
Det rings ett samtal till reklamationssjef och därefter bär turen av mot Herr Softly ännu en gång....
Charlott och Jon-Martin tar ett steg innanför dörren till Herr Softly med en suck och går med tunga steg uppför den gamla knakande trappen. Väl uppe får de se den utpackade soffan liggandes på ryggen. Under soffan syns ett stort hål i stoffet. De tittar på hålet och Herr Softly säger: "Det var ni som gjorde det! När ni bar in den, ni ødela den!" Charlott och Jon-Martin ser på varandra, ser på soffan och ser på varandra. Slutligen svarar de: "Den kan vi inte ha gjort, det finns ingen mulighet att vi kan ha nått dit". Men Herr Softly gav sig inte, han höll fast vid att de stackars lagermänniskorna hade gjort det och allting slutar med att ärendet gavs över till reklamationssjef efter att ett ordentligt ordkrig uppstått mellan Herr Softly, Charlott och Jon-Martin. Herr Softly försökte tvinga Charlott och Jon-Martin att ta med sig soffan därifrån, men den torsken simmade inte i de farvattnen!
För andra gången på en dag lämnar Charlott och Jon-martin Herr Softlys hus. Denna gång med ett hopp om att aldrig mer behöva komma tillbaka till den adressen. Aldrig mer behöva se huset...
2011-10-12
07:59:17
Rökning
Sitter och tittar på God morgen Norge... De har en rökare där och en "rökmotståndare" där. Det är tal om att strama in Rökloven med att det kommer bli förbjudet att röka på uteserveringar, rökrum ska försvinna och röka utanför institutioner ska försvinna. Jag kan väl inte säga mer än: "Det var på tiden!"
Rökaren sitter där och säger att det är kränkande och han känner sig fråntagen sina rättigheter. Nice thinking! Hur är det med alla människor som måste stå ut med passiv rökning utan att ha något att välja på? Är inte det inskränkande på sina rättigheter? Man har liksom inget att välja mellan när det kommer en rökare och går förbi, eller i och för sig, man kan ju sluta andas.... Realistiskt!
Nej dra åt den där jävla lagen och höj avgifterna på de där giftpinnarna så det bara är miljardärerna som har råd!! Så less på all denna cigarettrök. Har varit "snäll" och försökt att stå ut i ett och ett halvt år, men nu inser jag att det var ju inte speciellt smart att vara "snäll". Nu har jag blivit sju gånger så känslig och ja hosta tills man kräks är ju så där trevligt. Den där whiskeyrösten är ju inte heller så attraktiv....
Tack och lov att det bara är tolv dagar kvar. Sen får jag en helt rökfri arbetsplats!!!
Senast jag kollade så stod det ju faktiskt i Rökloven paragarf 12 och 13 att alla arbetsplatser SKA vara rökfria... Men förstås, det gäller ju inte Lagret.... För där är ju porten alltid öppen så då behöver man ju inte gå någon annanstanns för att röka, då kan man ju sitta där inne i värmen och njuta av sin äckliga cancerpinne och hoppas att man får en snabb död.
Snusare är ju inte bättre, men hellre omgärdad av snusare än rökare. Jag slipper ju lukta på deras cancer iallafall....
Nej skaffa en hobby istället!
Dagens ordspråk:
Bara för att du vill dö av cancer
betyder inte att jag vill
2011-10-01
17:44:08
Ja säger som så jag
Nu är det lördag. Den sista arbetslördagen på förevigt hoppas jag :D
Tänk vad skönt att slippa jobba lördagar, är ju den värsta dagen att jobba faktiskt. Förstör en annars så kass vecka.
Så är det bara 20 dagar kvar också!!! Sen är det slut på Bohus *ler lika stort som den ondskefulla katten i den onda varianten av Alice i Underlandet*
Kom att tänka på en sak igår när jag åkte hem från jobbet, strax efter sju. Mötte en människa utan reflex på den gigantiska vägen hem. Då insåg jag att dne dagen alla gångare använder reflex och alla cyklister använder cykelhjälm, då ska jag cykla på cykelstigen också. Alltså aldrig... Blir så les när man möter folk utan reflex, man ser ju aldrig fanskapen. Den jag mötte igår, henne såg jag inte förrän hennes halskedja gnistrade till... Halskedja... Då är det illa! Kan väl inte vara så svårt att sätta fast en reflex på jackan eller? Gå till närmaste affär och köp en!!!
Så less så less blir jag
Dagens visdomsord:
"Jag såg den inte
så den var nog redan död"
Citat: Mats Fredholm
2011-09-13
20:19:10
Nu går det bra
Vem hade kunnat tro att en dag som den här kunde medföra något bra?!
Men hör och häpna, aldrig ska man sluta att förvånas!!!
Har idag, ledig som vi var pga. datumet.... Fått köpt en rulle till mig så jag kan påbörja vinterträningen. köpt lite annat smått och gott som aldrig brukar hinnas med och inte minst har kjæresten fått sig ett nytt problem, ska det kanske bli utökning med en Bianchi? Why not??? Vem vill inte ha en liten söt svart Bianchi i vardagsrummet?
Men det största för dagen är väl ändå min slutintervju hos Waypoint. Och därifrån gick jag med ett stort leende på läpparna :) Äntligen ett nytt jobb!!!
Bara att vänta att få sluta på Bohus nu. Slipper jobba en vinter till där *puh*
Var väl lite skillnad skulle jag vilja säga. Bilarna var 1 resp. 2 år gamla och de var välskötta, helt rena invändigt och den nyaste luktade fortfarande ny. Det är så det ska vara!
Nu väntar det bara att börja jobba natt istället, alltså fullständig träning på dagtid så jag klarar vättern på under 10 timmar.
Nu provkörning av rulle :D
Dagens visdomsord:
Det du vill ha skall du också få
2011-09-01
10:58:59
Åter i Sverige
Så var på tillbaka på svensk mark för ett litet tag då. En veckas "semester". Har ännu inte hunnit uppleva något semesterliknande dock... Men vaddå det är ju tre dagar kvar!
Åkte direkt efter jobbet i fredags för att hinna fram till Ludvika innan det var dags att kliva upp. Tävling i lördags, Finnmarksturen, 72 km mtb. Missade en lagning så kjæresten gick i väggen och fick kramp. Lyckades ändå ta sig in på en 35 plats.
Upp till Sundsvall för att tömma bilen fullständigt och sen måndag morgon in på service med den. Försökte slå ihjäl två timmar på 7eleven. Gick väl kanske sådär.... Åkte till Mazda istället och hängde på låset.
Hade en inbokad "prova alla bilar i hela stan"-dag. Så vi började som sagt med Mazda, men den fick inte vara med länge. Kassa dörrar och ingen miljöbil. Åkte vidare till BMW. Provkörde en 320d touring. Mycket underbar bil måste jag säga. Riktigt bekväm.
Till Subaru. Som inte hade flaggskeppet Impreza inne. Hur kan man inte ha en Impreza i något format inne om man är en Subaru förhandlare???? Ingen affär för dem inte!
Så fortsatte vi sådär hela dagen och kollade igenom Hyundai i40, Peugeot 508, Citroen C5, Opel Astra, Audi A4 avant, Volvo V50 och Renault Megané. Kan väl säga som så att de enda som var kvar på slutet av dagen var Audi A4 Avant, BMW 318d Touring och Hyundai i40 (eftersom de inte hade någon inne vi kunde provköra). Tog oss en tur och retur Mittsverigebanan för att kolla bränsleförbrukning/känsla på BMW:n. 0,47 på farthållare. Extremt tyst och helt underbara säten. Gjorde samma test på Audi A4 Avant på tisdagen. 0,51 på farthållare med precis samma förutsättningar. Lite mer högljudd och framförallt inte samma känsla i sätena eller interiören. Men jäklar så skön att köra...
Kan tänka mig att folk nog tyckte vi var lite instabila som chaufförer när vi körde 75 på 100 sträckan mellan Svarvarböle och flygplatsen. Men vad skulle vi göra? Hade ju en lastbil framför oss med BMW:n och då gick det i den hastigheten, kan ju liksom inte köra fortare med Audin och tro att det ger samma resultat!
Ja hur som haver så blev jag tvungen att erkänna att Audin hamnade efter. BMW kan sin interiör. Och Audi har ju kamrem... Vilket blir ett väldigt stort minus för oss. Vill ju liksom inte behöva lägga 15000 kr extra vart tredje/femte år för att byta den. BMW har ju kedja som (förhoppningsvis) inte behöver bytas...
I övrigt är de ju så galet lika varandra. Precis samma grejer och det skiljer 1000 kr. försäkring skiljer 50 kr och båda är ju miljöbilar.
Med en tår i ögat måste jag erkänna att det lutar mot en BMW. Men jag ska f*n i mig ha allt jag vill ha! Tänker inte snika in på något, bara för att komma billigare undan. Jag ska ha navigation!
Nej det gör ont att inte få en Audi, att den ska behöva snubbla på målsträcket. Men vi kan ju göra som pappa sa och köpa en Skoda, för den drog ju lite ;p
Ja ska väl dränka mina sorger i en fyra mila tur. Och ompackning av bil. Imorgon drar resan vidare. Ner mot göteborg för en snabbmiddag hos brorsan och sen vidare till Varberg för ännu en tävling.
Bockstensturen på 95 km mtb. Den här gången utan missade langningar hoppas jag...
Vips så hade vi i slutet av semestern lyckats skrapa ihop 2300 km till :)
Stackars lilla bil... Fast i och för sig så har jag ju faktiskt inte lagt till alla småkörningar då heller... Men lite snäll måste jag väl vara med bilen *hehe*
Blank och fin är han iallafall. Nyrekondad så det smäller om det. Helt spegelblank!!! Den som ändå kunde lyckas hålla den så fin *drömmer mig bort*
Nu anmälan till Vätternrundan!!!
Dagens visdomord:
Jag kräver inget
Men jag vill ha allt
"may west"
2011-07-06
20:19:15
Oslobor....
Så var det sommar och alla äckliga oslobor har invaderat den i vanliga fall så lugna och sköna ön.
Var ute på samma tur som jag var ute på samma vecka som Vättern. Då tog jag den två varv, idag bara ett. Då blåste det 8 ms/s, alltså vilket som motsvarar stormvarning i Sverige (här är det en blåsig dag). Tog första varvet lite försiktigt och körde inemellan på cykelstigen. Cykelstigen är ju totalt hopplös att använda sig av när man snittar 17 km/h. Det är barn, pensionärer, bilar och fan och hans moster där.. För att inte tala om punktering... Så varv nummer två tog jag vägen hela tiden och trots att ett trettiotal bilar passerade var det inga som helst problem.
Nu har det gått tre veckor... Nu har Osloborna kommit och med dem stressen och "jag äger Tjøme för jag har en hytte här" stilen.... Så idag när jag var ute på precis samma runda, med enda skillnaden att det gick lite fortare. Tror du inte på fan att jag först råkar ut för en som tutar på mig. Kom ikapp honom 200 meter senare och hade god lust att slicka på rutan till han *morr*
Sen skulle jag svänga av mot oss, alltså ta till vänster på vägen. Kollade och såg att det kom några bilar, saktade ner och lät de passera. Första bilen hade tydligen precis lärt sig var spolarvätskeknappen satt så jag fick mig en dusch... Moget beteende!!! Nästa bil passerade utan problem och sen var det fritt tillräckligt långt bak för att jag skulle kunna gå ut och visa att jag skulle svänga. Tror du inte på fan att biljäveln skyndar sig ikapp och kör om mig, när jag ligger mot mittstrecket... Jag blir så less så jag bara vill kasta något hårt på fanskapet. tror jag ska börja ta med mig bananer och kasta på dem! *idioter!*
I och för sig borde jag väl aldrig klivit upp ur sängen imorse... Kom till jobbet och vad var där? Jo alla kollegor så klart, kan det bli värre? Packade bilen själv eftersom då blir det gjort. Men så klart så började alla klaga och hålla på med sitt vanliga "stackars mig jag måste jobba för att kunna betala hyran som jag ändå inte brukar betala", jag blev förbannad och sa väl kanske inte alltför många vänliga ord...
Så för att förbättra dagen ännu mer så fick jag med mig sommarjobbarn och för att citera kjærsten: "till och med jag skulle få mens av honom". *håhåjaja*
Bara soffor hela dagen. Speciellt en soffa, den största som gick att hitta såklart, skulle uppför en trapp, in i en smal gång, förbi några 90 gradiga vinklar och så över en annan soffa och avslutningsvis förbi en tv... Allt detta medan kunden stod och hånlog och sa: "Det här skulle jag kunna stå och titta på hela dagen". Hållandes den klassiska colan och naturligtvis ingen tröja på sig *uuuh*
Så den klassiska kommentaren, "men de sa på butikken att ni skulle montera den". HA! trodde du jah pucko! Inte en jäkla chans när man beter sig så!!
Tror du inte på fan att gubbjäveln lyckades ødlægga soffan så vi var tvungen att komma tillbaka och beställa upp en ny. Och vilken kommentar kommer? "Så nu får ni bära ner den" *hahahahaha* Tillåt mig att skratta ironiskt och ack kvack så trött....
Så blev man tvungen att plocka upp efter andras fullständiga inkompetens också *naturligtvis* Men vi avslutade med att göra det klart att de är inkompetenta och ska vara jävligt glad att jag gör deras skitjobb. För stackarna hann inte åka till Horten för att lämna en tvbänk. För de skulle ju sluta klockan tre för de skulle ju supa skallen av sig för de har ju jobbat där så länge för det är ju så synd om de.... Skjut mig långsamt i höger vad och kalla mig känslokall. Idioter..... Så less på att plocka upp efter andra att jag skulle kunna skjuta någon.
Har kommit på vad jag skulle önska mig om jag fick önska mig vad som helst: Jag skulle önska att få så då kollegan (nämner inga namn) blir tagen av polisen för att köra alkoholpåverkad, blir av med körkortet och får av chefen en omedelbar avskedan. Då skulle jag må bra... Inte för intet som jag kallas Miss Ice cold *mohahahahaha*
Var på blomaffärn också... Vilken fråga fick jag? "Jobbar du här? Ursäkta kan du hjälpa mig?" Varför??? Oavsett om jag kommer dit i jobbkläderna eller på en lördag i jeans och högklackat så frågar de om jag jobbar där Why????
Blir så trött
Hade mått så bra om strömmen på hela Tjøme varit borta i en vecka och inte bara i några timmar.... Jävla Oslobor!
Dagens visdomsord:
Vissa dagar ska man inte kliva upp
2011-07-04
19:12:50
Trollstigen
Så var man hemma igen efter en helg i Åndalsnes. Fick äntligen lägga sig i sin sköna, mjuka Tempur efter knappt 40 timmar och 118 mil :)
Är väl lite som en vanlig helg skulle jag vilja säga *hehe*
Men det var riktigt skoj, fick åka uppför trollstigen och titta på den fina målgången. Kjærsten fick ju cykla upp så.... Ner också för den delen, det gick ju lite fortare än för mig kan man ju säga. Han kom upp i 70 medan jag kom upp i hör och häpna 50... Gick mest på autostopen hela vägen ner eftersom jag hade en dum tysk framför mig som inte insåg att man inte kan möta en buss i en 90 gradig kurva *dooh*
Fin utsikt dock...
Så det var lördagens bravader. Blev en finmiddag efter det också med en Pannacotta till efterrätt i den storlek den ska vara ;) Gigantisk alltså... Så gott så gott...
Efter en natts sömn i en säng på 75 cm med några små problem här och där med vad man skulle göra av alla kroppsdelar så fick vi ju lite sovmorgon iallafall.
Så var det bara att göra i ordning allt för mtb tävlingen, Isfjorden runt. Eller lilla trollstigen som jag tycker verkar passa bättre med tanke på att stigningen var densamma...
Utsikten från langningsstället var inte helt fy skam om jag får säga det själv, även om det var lite dimmigt/molnigt
Helgen var helt klart riktigt bra, som alltid med det sällskapet :)
Mats fick riktigt bra placeringar både på trollstigsrittet och isfjorden runt (eller vad den hette). Så bara att ladda inför nästa år då jag tänkte försöka ta mig uppför den där lilla bergsknallen också *haha*
Men nästa helg så rullar hjulen mot Rättvik och Mörksuggejakten. Då blir det mer lagning, men jag är helt övertygad om att utsikten inte kommer vara densamma. Kanske kan råka ramla över några trevliga cykelattiraljer som bara måste få komma och bo tillsammans med våra fina cyklar :D
Dagens visdomsord:
Ingen arbetsmoral
inget skoj
*mohahaha*
2011-06-23
22:02:17
Dvala efter vättern
Kommit ut på första passet idag sedan Vätternrundan... Gick över förväntan måste jag säga. Hade räknat med att vara helt stum i benen och inte orka någonting, men inte då. Lyckades ligga på ganska bra och fick väl ett snitt på ca 25 km/h.... Helt okej om du frågar mig...
Vättern var ju en historia i sig :)
Bestämde mig på fredag morgon att jag skulle köra om jag fick chansen. Kom fram till campingen vid fyra och fick då veta att det bara var att köra om jag ville, så jag tackade naturligtvis ja. Dum i huvudet som man är ;)
Starten gick 00.26, så fick ju en åtta och en halv timme på mig att ladda upp. Hade sån sjuk ångest då jag stod på startlinjen! Aldrig cyklat i större grupp än fyra (och då var det bara folk jag känner) och nu startade vi 50 stycken... *hahahahaha* Men jag tog mig iväg!
Tänkte att jag är sjukt nöjd om jag tar mig till Jönköping, alltså 107 km.
Tog rygg på tre neongröna gubbar med delux stora vader som höll ett perfekt tempo på 22 km/h och gled på där i bakgrunden fram till första depån i Hästholmen (44 km). Där vek de av och jag fortsatte, sen hittade jag inget bra sällskap som höll jämna steg så jag körde resten själv.
Kom på i nedförsbackarna att mina hjul är helt grymma!!! Rullade ifrån allihop stående (vilade rumpan). Kom ett gäng Sub 9 (såna som ska köra den på 9 h), men de hade problem att ta sig om i nedförsbacken och gav upp och låg jämsides med mig istället :)
Men när jag kom till Gränna (80 km avklarat) då gick jag rakt in i väggen. Är ju kullersten genom hela Gränna och jäklar vad den slet! Det är det värsta jag varit med om. Något så sjukt tungt. Gick inte att växla, för man kände inte växlingen, gick inte att stå för då fick man kramp i armarna, gick inte att sitta för då skakade kroppen sönder. Jag var faktiskt på väg att ge upp, hade det inte varit för att det inte fanns en endaste människa där... Var ju liksom helt ensam och visste inte riktigt vad jag skulle göra. Så jag fortsatte....
Helt plötsligt så var jag i Jönköping, vet inte riktigt hur det gick till, men där hamnade jag. Trodde dock att jag var i Huskvarna eftersom det inte fanns en endaste Jönköping skylt, bara Huskvarna överallt. Men depå stopp var det så jag raglade av cykeln och råkade ramla in i en skylt där det stod någonting med Jönköping idrottshall. Tog mig en kopp kaffe och hittade en karta. Tänkte att jag skulle ta det stopp för stopp så kanske jag skulle klara mig en bit till. Hade ju trots allt bara sex stopp kvar *eviga optimisten*
Fick en sjuk nytändning efter Jönköping och for fram som en gasell på grönbete fram till Fagerhult *ser mig hoppa fram över ängarna* Sen var det stopp. Jäklar vad tungt det var!
Bara backar och ont i rumpan och trött i huvudet. Började ju fundera om jag skulle bryta då jag såg 250 km skylten (250 km kvar) och började fundera i mitt stilla sinne hur långt det var kvar då..... Då vet man att det är dags för kaffe! I och för sig var ju kockan strax efter 03, men ändå ;)
Ja lyckades pallra mitt slitna arsle till Hjo. Gjorde misstaget att gå på toaletten, sen ville jag inte titta åt sadeln något mer. Fy fan! Ordspråket "ont som att sitta på ögat" var en klar underdrift i mitt fall. Sitta på ögat skulle varit riktigt bekvämt i det läget.
Gick in i väggen en gång till och funderade hur jag skulle klara mig, men gav mig själv inget val. Kunde ju liksom inte hoppa på "cyklister som brutit" bussen. Utan upp på cykeln och så bar det iväg igen.
De sista nio milen, alltså från Hjo och in i mål var nog de längsta nio mil jag någonsin varit med om. Jag tog det verkligen mil för mil och försökte vila så mycket jag kunde. Var tvungen att resa mig från sadeln varannan minut ungefär eftersom det inte gick att sitta ner.
Kom till Boviken och hade "bara" sju mil kvar. Försökte ringa Kjærsten för att få lite sista minuten förslag för att få igång huvudet, men han var bortsprungen. Så träffade istället på två gubbar. Fick höra att "bryta det kan du inte göra nu med bara sju mil kvar", "har du tagit dig så här långt är det bara att fortsätta" och slutligen "bussarna är inställda så du får cykla i mål". Det gav mig en liten kick i ett par minuter så jag följde efter den ena av de två. Men gav upp efter några kilometer eftersom han bara låg på stabila 17 km/h och jag höll ett fint tempo på 22 km/h. Var liksom den bekvämaste hastigheten kom jag fram till och skulle ju göra så jag kom i mål på 14 timmar.
Med fyra mil kvar så fick jag tag på kjærsten. Fick förslaget att mosa i mig så många gel jag hade och sen bara köra, för det var ju bara fyra mil kvar. "Ta det lungt och kör i ditt tempo". Jo det kan jag ju säga att jag gjorde... Var ju liksom helt ensam. Eller alltså det var ju fullt av folk överallt, men antingen så körde de om mig eller så körde jag om de.... Ingen som rullade i mitt tempo :(
Vid sista depåstoppet så kom det en gubbe och körde om mig i uppförsbacken och skrek: "Sista backen nu, ta i!". Jag svarade sarkastiskt och ack så trött: "Eller hur!" Och vem av oss hade rätt??! Så klart att jag hade rätt, för inte fan var det slut på backar! De var ju 15 stycken kvar kändes det som.... Jg var så trött så trött, så less så less och ville bara lägga mig ner och grina.
Sista milen så kände jag bara att nu är det bara att ligga på, annars tar jag mig aldrig i mål, så jag körde! Hade bara en sak i huvudet: "I mål nu!!!!"
Tog mig i mål gjorde jag också. Nästan på den utsatta tiden 14 timmar. Gick ju dock över tiden med 35 minuter, så jag slutade trött, men nöjd på 14h och 35 min
Efter tre bars, sex gel, två saltgurkor, tre bananer, två koppar kaffe och flera liter vatten/honungsvatten/energidricka/blåbärssoppa så tog jag mig i mål alltså.
Förvånansvärt pigg, inga som helst problem med benen, men huvudet! Jag gick som sagt in i väggen i Gränna och har ingen som helst aning om hur jag tog mig därifrån in i mål. Jag vet inte alls faktiskt. Var så nära att ge upp då... Men på ren envishet tog jag mig i mål. Bestämde mig att jag skulle ta mig runt då jag var vid Hästholmen och sen bara körde jag. Ville känna mig värdig min cykel och mina hjul så jag gick bara på ren och skär envishet.
Så efter att ha ägt cykeln i knappt två månader, min första racer någonsin, efter knappt 45 mil på cykeln och efter inte ha cyklat på tre veckor pga ett kraschat växelöra så tog jag mig alltså runt Vättern på 30 mil. Längst jag någonsin cyklat före vättern är 7 mil, den största grupp jag cyklat i är fyra personer och tilläggas ska kanske att jag aldrig haft en Camelback på ryggen innan. Sen att jag aldrig öppnat en gel eller en bar sittandes på cykel, eller ens ätit något liknande det är ju bara skrattretande....
Så enkelt uttryckt kan man väl säga att ingenting är omöjligt!
Dagens visdomsord:
en jäkla massa envishet kan flytta berg
2011-06-11
22:29:40
Ormbajs och scartsås
Idag har jag varit duktig och hjälpt kjærsten att ta bort allt lim från Zipphjulen. Flink som jag är så lyckades jag ju exemplariskt bra, om man bortser från de tre blåsorna som jag fick av allt gnuggande och slitande... Som alltid på en lördag eftermiddag så urartade vår konversation och en våldsam diskussion om scart startade. Grammatikprofesorn Charlott uppmärksammade sin kära kjærste om att man inte kan säga: "Skart sig". Scart är en kabel som du kopplar till tv:n, inte något som du gör med en kniv.... Men bara för det så skulle det ringas till Sverige för att få medhåll från familjen småtokig ;) Problematiken i det lilla problemet är ju bara att jag är släkt med min syster och vägrade därför att ge mig. Charlott har alltid rätt! På ren jävulskap fortsatte han därför att säga "skart" tills jag hotade att köra upp en scartkabel i näsan på honom... På något sätt fick vi det att övergå till skuren sås... Alltså scartsås... en tv middag alltså :)
Limresterna... de såg ut som ormbajs och jag överväger att lägga det på grannens trapp, bara för att kolla reaktionen *hehehe*
Började fixa min tröja nu ikväll... Men det fick ett abrupt slut då jag insåg att jag saknar tyg till armarna... Jag ska aldrig mer lyssna på Mats då det gäller tyg inköp! Och eftersom vi är i Norge så är ju ingenting öppet imorgon, så inte kan jag få tag på något då. På måndag är det också stängt och på tisdag jobbar jag till sju :( Vill ju ha det nu!!!! NU NU NU NU NU!!!!
Så nu blev jag grinig och vill inte vara med något mer. Ska sitta och tjura ett tag innan jag går och lägger mig.
Nej tror jag sätter mig i ett hörn och låtsas om att herr smart inte sitter här *morr*
Har iallafall kommit fram till den mycket intelligenta saken att mitt linsetui är gjort för blinda... för L:et sticker upp så man kan känna det. Så smart, så smart... Upptäckte dock sen, efter att jag sagt det, att blinda nog inte har linser...
Dagens kommentar:
"Du blir scizofren när du är sur"
