Sine metu

Jag tänker inte recensera en bok eller en bokserie. Utan nu tar jag en hel författare... Men Paulo Coelho går inte att dela upp i böcker. Han är varje bok och man kan inte analysera en person utifrån en egenskap...

 

Allt som allt har han skrivit 15 böcker. Jag har läst, och äger, elva av de. Tre av de jag inte äger har jag inte fått tag på än...

Jag har läst de på svenska, utom den sista nu, Aleph, den är på engelska. Två har jag hört som ljudbok också, och en har jag även sett som film (Veronica Decides to Die).

 

Jag skulle vilja kategorisera Paulo Coelho's böcker inte som skönlitteratur eller kanske biografier utan snarare som livsförklarare. Det är otroligt mycket vist som sägs och det är böcker som ska läsas, inte bara läsas. Ta tiden på dig då du läser böckerna och koppla bort allt annat i världen.

 

Skulle jag välja ut en bok som står ut lite mer än de andra så svarar jag; Nej, det går inte. Jag kan välja tre... Veronika bestämmer sig för att dö, Elva minuter och Zahiren.

Jag kan därimot välja en som är lite svårare än de övriga, Pilgrimsresan. Det är en otroligt tung och djup bok som verkligen nästan går vilse i sig själv. Jag har ännu inte tagit mig igenom den, för den kräver 130% närvaro. En svår sak att lyckas med...

 

Alla böcker bär på varsitt citat som på ett sätt och vis förklarar hela boken. Elva minuter kan sammanfattas med citatet: "Om jag inte tänker på kärleken, är jag ingenting". Veronika bestämmer sig för att dö: "Kollektiv galenskap kallas förnuft". Zahiren: "En resa, en längtan - en stor kärlek".

Den röda tråden genom alla böcker är väl egentligen kärlek. Men den tar form på olika sätt i varje bok. Som hat, som längtan, som förlust, som ångest osv.

 

Just Veronika bestämmer sig för att dö är en helt otrolig bok, och film. Den har verkligen fastnat hos mig. Otroligt bra skriven och så mycket vishet. Den handlar om en tjej som försöker ta sitt liv gång på gång. Så hamnar hon på sjukhuset efter en överdos och när hon vaknar får hon reda på att hon är döende. Helt plötsligt är det inte längre hennes val när hon ska dö och det får henne att se livet på ett helt annat sätt.

Den har gjort intryck på mig och jag som inte är vidare blödig av mig då det gäller film och böcker har svårt att inte bli tagen av den. 

 

Genomgående för mig när jag läser Paulo Coelho är att jag markerar och gör hundöron i mina böcker. Något som är fullständigt förbjudet i min värld. Men det går inte att låta bli. Det är så många bra saker, bara korta små citat som får en att tänka; "Ja, men så är det faktiskt".

 

Förutom de 15 böckerna så finns det även flertalet rena citatböcker och årskalendrar. Jag har tyvärr bara köpt en citatbok, men den är bra! Den heter Livet och har citat kring det. Citat hämtade från hans böcker, tal och krönikor.

 

Det går inte att mista sig på att Paulo Coelho är religös, en pilgrim, en profet och med en otrolig självinsikt. Hans böcker bär en tydlig prägel av det spirituella och andevärlden är aldrig långt borta. Något som är speciellt tydligt i Pilgrimsresan och Aleph.

 

Det är böcker som man kan läsa om och om igen och ständigt hitta något nytt i. De är inte speciellt tjocka, snittar väl på en 300 sidor, men det är verkligen 300 sidor fulla av visdom.

 

Dagens visdomsord:

 

 I varje ögonblick i livet

Står vi med ena benet i sagans värld

Och det andra i avgrunden.

"Elva minuter"