Sine metu

Läste precis innan jag loggade in att det var någon intelligent bloggerska som skrivit att man är tjock då låren går ihop. Gör inte allas lår det mer eller mindre? Eller är det bara jag som har extremt överviktiga lår? ;) Blev tvungen att göra en analys av detta och insåg att modellen lite längre upp på sidan inte hade lår som gick ihop. Ser alltså smått hjulbent ut och detta leder i sin tur till att lårbenet syns. Ska det då vara det man ska sträva efter? Tror nog jag hellre lever med mina feta lår... Eftersom jag är som jag är så har jag gjort en totalt ovetenskaplig undersökning av detta. Alltså vad killar föredrar... Kom efter många års studier fram till att alla killar jag sött på hellre tar lite för mycket än lite för lite. Och när det väl kommer till kritan så märker det de ändå inte. Skulle jag själv försöka sätta mig in i rollen som kille så skulle jag mycket hellre ha en tjej som det finns lite att ta i än någon som man ser benkotorna på. Det betyder inte att det ska "välla över". Vet bara hur jag känner inför killar som får den där typiska linjen mellan magen och höften. Så höftbenet sticker ut lite lagomt mycket och magmusklerna syns. Uscha! Så ska det INTE se ut... Tar jag hellre en lite lagom teddybjörnsmage (nej Hanna, inte han på Max). Något att sätta klorna i :) Som tur är har jag inte några som helst problem med några benpipor åt något håll, jag döljer dem väl precis som mina muskler :)
Råkade ramla över en blogg igår av en kille som skrev klockrena inlägg. Han tycker, precis som mig, att vikt är något totalt ointressant. Tydligen så besitter han samma onda gen som mig och istället för att ge tjejer de svar de fiskar efter med sina kommentarer så ger han det de inte vill ha och blir därför kallad mansgris. Jag skrattade gott! Det är så alla undernärda små modeslavar som handlar kläder i storlek xxxxs ska tas ;)
Satt och läste Året Runt för ett tag sedan också. Där en människa skrivit in att hon inte förstod varför de gjorde kläder i större storlekar än M, för alla som behövde större kläder var tjocka och borde därför banta. Så klädfabrikörerna skulle inte uppmuntra dessa personer till att fortsätta att vara tjocka, utan de skulle helt enkelt sluta att tillverka kläder. Smart! För alla är vi ju storlek S egentligen! Och alla kan ju gå ner till att väga 50 kg och vara 165 cm långa så att det inte behövs någon annan storlek. Herregud varför har ingen tänkt på det tidigare??? *pucko* Hon ansåg förövrigt även att kläder sitter bättre på smala personer och därför borde alla vilja vara smala så de får se snygga ut. Undrar hur stor del av världens befolkning som delar hennes uppfattning...
Nej vågar är till för att väga katter på och kläder är till för att hålla värmen. Har gett upp allt vad vågar heter. Vågen måste ha gått sönder för den visar samma sak varje gång. Trots att kläderna blir större. Ska köpa mig en våg som istället skriker "Fetto!!!" Så fort jag ställer mig på den *haha* Får jag ju inleda dagen med ett skratt iallafall :)
Jag blir så fascinerad av alla dessa hysterier över utseende och dylikt. Satt och såg på Plastikdoktorerna härom veckan. Vad folk gör egentligen! Var nån tjej som kom in för att göra en kemisk peeling, sen frågade läkaren om det var allt. Varpå tjejen säger: "Nej, kan du fixa lite botox i läpparna, jag tycker de är lite små och kan du ta bort det här födelsemärket? Och sen när du ändå har bedövat kan du väl fixa rynkorna här i ögonvrån också". Tjenahoppsan, varför inte fixa lite fettsugning och silikon på en gång?? Hon såg ut som en rosa smurf med sneda läppar då hon lämnade läkarpraktiken. Så vill jag också se ut! Varje dag, speciellt på tordsgar!!
Tror nog jag nöjer mig med vad jag har, har ju trots allt två ben, två armar, två ögon, en mun, en näsa, ett par öron och hår på huvudet så så för jävlig kan jag inte se ut. Säger som mamma brukar säga: "varför fixa något som inte är trasigt?"
Såg Debatt en kväll då endast SVT 2 fungerade. Handlade om plastikoperationer. Var någon bloggerska med (as usual) och hon berättade att hon minsann inte brydde sig om vad tidningarna sa om hur man skulle se ut! (jag hade tidigare frågat vem Barbiedockan bredvid gammgubben var). Hon var platinablond med hårförlängningar ner till knävecken, lika välspacklad som betongväggen i Äntligen Hemma och uppenbarligen mycket mån om att bära de rätta accessoarerna (kan inte ens stava till det). Hon fick frågan om hon kunde tänka sig att plastikoperera sig. Svarade då: "Nej, alltså inte nu, men sen om några år kanske. VI får väl se." Tjejen var sexton... Vad tänkte jag på då jag var sexton??? "Annkan ska vi se på film hos dig eller mig i helgen?" Inte tänkte man då på såna saker iallafall, herregud jag gick runt i några slitna jeans, jogginskor och nån gammal ärvd tröja från syrran. Smink ägde jag inget och håret kammade jag om jag inte fick fingrarna igenom det. Världen går framåt, eller kanske bakåt...

Dagens visdomsord: