Sine metu

2009-11-05
13:12:56

dagens ungdom
Jag kom fram till idag efter att spenderat nästan tre timmar på arbetsförmedlingen att det är ett deprimerande ställe. Hade först ett möte med nån människa, för att få reda på att hon skulle boka in mig på ett annat möte med en annan människa. Givande. "Vi kan mest bara erbjuda praktik, men det är ju inte riktigt vad du behöver". Väldigt smart måste jag säga. Gick sedan ner en trappa för att gå på nästan möte, eller infoträff. Kom dit 45 min för tidigt, men såg inte så stor anledning med att göra något annat, så jag satt där och väntade. Tre minuter i kommer hon som ska leda träffen och tittar på mig förvånat och säger: "Är du redan här?!" Hm, när brukar folk dyka upp till förbestämda träffar? tio minuter försent? Är väl klart som tusan att jag är där! Sen fem minuter över kommer alla andra inramlandes... Dagens ungdom! Jag blir mörkrädd... Infoträffen var förövrigt precis samma sak som när jag senast var på den för 3-4 år sedan. Kul...
Insåg ungefär samma grej då jag var på kommunen för att få träffa någon gällandes inkomst. Medan jag satt och väntade på henne hörde jag vid bordet bredvid där det satt en kille och uppenbarligen hans handläggare vid en dator. Han skulle tydligen lära sig att göra ett CV. Jag satt och skrattade lite för mig själv då jag hörde följande konversation. H är handläggaren och K är killen...
H: Arbetsgivare brukar uppskatta om man skriver i alla sina kompetenser i sitt CV, så har du körkort?
K: Jag håller på att ta, har inte så mycket kvar.
H: Så du är färdig med teorin då och har bara uppkörningen kvar?
K: Nej jag har inte börjat med teorin.
H: Men är du inskriven på en körskola? Hur länge har du hållit på att ta det?
K: Nej alltså jag har inte gjort det än. Jag har kört hemma med pappa i två år.
H: Ja, men då är du ju inte snart klar!
K: Nej, men alltså jag vill ta C-kort.
H: Men du måste ju ha ett B-kort först förslagsvis.
K: Ja, men pappa jobbar på ett åkeri så jag kan börja jobba där. Men han har inte heller något C-kort.
H: Total tystnad
Kunde verkligen se hur hon bara ville springa därifrån och förbanna sig själv för att hon valt en karriär som denna :)
Jag skrattade gott och tänkte vilken dröm jag måste vara för alla såna där ställen.
När jag äntligen fick träffa henne som jag kom dit för så tittade hon på mig, frågade vad jag gjort tidigare och gav mig alla papper. Sen sa hon; jag behöver egentligen inte säga det här till dig, men du måste aktivt söka jobb, annars får du inga pengar. Neeeeeeeej, så jag kan inte ligga hemma och bara vänta på att pengarna ska rulla in? Hon avslutade med att säga att det förmodligen inte skulle ta så lång tid innan jag fick något jobb, med tanke på hur resten är... Jag skrattade lite ironiskt och gick därifrån.
Innan jag åkte hem så var jag in på ICA och handlade. Parkeringen utanför är ju som hämtad ur något mindre begåvat Sims spel. Någon hade varit så smart att hon lämnat bilen på tomgången för att hon skulle kunna gå och prata med nån hon kände lite längre bort. Bilen hade hon strategiskt ställt i mitten av vägen. Heja!
När jag sedan skulle därifrån så hade nästa stolpskott parkerat sin bil med hästfinka på höger körbana för att kunna gå in på Apoteket, eller vart han nu var. För det är väl praktiskt att parkera där, på så vis har man ju jättenära till alla affärer, för vem vill behöva gå 10 meter extra? Sen att folk inte kan passera, det är ju ett helt annat problem. Jag blir så glad över människor som kan köra bil! Tror jag ska bli civilpolis och bara på ren jävulskap springa runt och lappa alla jag ser som gör något fel!
Måste tacka min kära syster för sitt val av man. Nu har jag ju fastnat i hans musik också! Blir bara värre och värre det här. Minns inte vem jag fick Summoning av, men vem det än var: Tack och Bock!
Tror jag måste skaffa mig en extern hårddisk så jag får plats med allt. Börjar bli lite fullt i stackarn nu :(

Dagens dikt från boken "En enda ros": 

Hade jag ett blankt gevär
Var det mig ett kärt besvär
Skjuta prick på alla som
Jag har svårt att tycka om.
Och med lite gas till hands
Gick väl tiden som en dans;
Jag tog kål på några fler
Som jag ej vill träffa mer.
Men nu är jag vapenfri –
Det är Ödets ironi!
Så de frodas och mår bra
Fastän fan dem borde ta.


Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: